Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Verner Söderberg
en påtaglig erfarenhetssanning, som ej kan jäfvas vare sig genom
tvärsäkra hänvisningar till Regeringsformens § 84 om att
»grundlagarna skola efter deras ordalydelse i hvaije särskildt fall
till-lämpas» eller genom mer eller mindre lyckligt utarbetade
teorier om hvad 1809 års män och senare svenska
grundlagsstiftare kunna ha afsett med sina konstitutionella nybildningar.
Endast politisk närsynthet kan numera trygga sig vid
tänke-språket Quod non est in actis, non est in mundo, och en gången
tids försök att »lösa den norska frågan» genom enkel
tillämpning af 1814—15 års statsakter i en om än så vetenskapligt
värdefull bokstafstolkning mana just ej till efterföljd. Liksom
fallet var med den genom en ond bråddöd till skuggornas och
den passionsfria vetenskapens värld förpassade »unionsrätten»,
så gäller äfven om den svenska statsrätten, att »dess källor
hafva fortfarit att flöda och i flerfaldig utgrening, som icke låter
inskränka sig inom formalistiska pappersramar, alstrat ännu
gällande institut af olika slag och med olika säkerhet för sin
framtida kraft.»1 Statsskicket är som allt lefvande stadt i
ständig utveckling och förändring, och denna utveckling sker endast
delvis i grundlagsändringens form, liksom också grundlagarna
endast »endels» och »genom en spegel på ett dunkelt sätt»
förmå visa statsskickets lefvande gestalt. »Det rör sig dock», hur
ängsligt man än genom afvisande af förslag till
grundlagsändring söker bibehålla orubbad t. ex. en svunnen tids
maktfördelning. Därmed är dock icke sagdt, att denna rörelse för all
framtid är inriktad precis mot det ideal, som för stunden råkar
vara det »frisinnade» och »moderna» och fördenskull för en
grund uppfattning framstår som det enda rätta.
Vårt svenska statsskick af 1809, föryngradt i en väsentlig
del genom 1866 års Riksdagsordning, har äfven genomgått
och genomgår en förvandling af ofvan antydt slag. Man har
plägat anse, att målet för denna utveckling är parlamentarism.
Detta mångtydiga slagord har stundom af varnande röster tolkats
såsom betecknande ett grufligt afsteg från författningens na-
1 Hjärne: > Norska frågans nuvarande låge», i »Svensk Tidskrift», 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
