Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår jfirnhandterings utveckling
109
Beträffande åtgången af bränsle till en ton stål, så beräkna
ännu de flesta »Consulting engineers» och utlandets
järnverksägare, att till en ton tackjärn åtgår, afstybbning inräknad, en
ton cokes; vidare att till en ton cokes åtgår 1 V2 ton kol. I
»Reports of the British Iron Trade Commission 1902» uppgifves
medeltalet för elfva verk till 23:6 7 Cwts cokes för 24 Cwts
tackjärn, och vid användning af Mr Gayley’s metod att genom
frys-maskin torka luft, uppgifves visserligen en kolåtgång af 1810
lbs till 2240 lbs tackjärn eller 80 men med »ofrusen» luft till
2351 lbs eller något öfver en ton cokes till en ton tackjärn.
Af de många järnverk, som jag besökt i Europa och Amerika,
har icke ett enda uppgifvit, att man i stort kan räkna under en
ton cokes per ton tackjärn.
Nu är det så, att en ton tackjärn ingalunda är liktydigt med
en ton fardigvalsade räls eller balkar. Af en ton tackjärn torde
erhållas högst 80 % balkar eller räls, och äfven om en del af
dessa valsas direkt från göten, utan omvärmning, till färdig
produkt, så måste en del omvärmas eller omsmältas, hvartill åtgår
särskildt bränsle. Den af mig uppgifna kolåtgången är därför
snarare för lågt än för högt upptagen, särskildt om man
besinnar, att våra svenska svartmalmer äro mycket svårreducibla
och kolhårda. Det sannolika är, att två tons stenkol åtgå för
framställning af nödig cokes och nödigt vällningsvärme m. m. till
en ton fardigvalsadt järn.
I Svenska Dagbladet för den 17 december 1906 anföres:
»Vid stenkolets öfverförande till cokes erhålles dessutom ett för
landtbruket begärligt gödningsmedel, som kan uppskattas till ett
värde af Kr. 2:50 pr ton eller 20 à 30 % af stenkolens värde.»
Om dessa kr. 2:50 per ton utgöra netto- eller bruttovärdet
på den svafvelsura ammoniak, som erhålles vid tillverkning af
en ton cokes, angifves icke. I förra fallet måste afdrag göras
för svafvelsyra, arbetslöner, reparationer och räntor för
anläggning af ammoniakverket. För resten lär väl icke annan fördel
med dessa biprodukters tillverkning i Sverige uppstå än besparingen
af fraktkostnad för c:a 12,5 kg. ammoniumsulfat från det
utländska verket. Denna fraktfördel gäller dock endast verkets
närmaste omgifning och faller tyvärr till noll på andra platser, enär
kustfarten i vårt land från en hamn till en annan ofta ställer
sig lika hög, ja högre än frakten till Sverige från utlandets hamnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
