Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkundervisningen i Sveriges finnbygd.
129
därstädes kunnat allmännare genomföras, och ännu återstår
mycket att göra, innan den blir fullt genomförd. Redan biskop
Landgren på sin tid insåg visserligen nödvändigheten af att
skolorna i de finska församlingarna meddelade barnen insikt i
svenska språket. Han arbetade ock mycket därför. Men
skolväsendet hade då ännu icke nått den utveckling, att detta i
någon väsentlig grad kunde ske. Saken upptogs emellertid af
biskop Johansson, hvilken under hela den tid öfre Norrland
lydde under hans episkopat målmedvetet sträfvade för införande
af svensk undervisning i finnförsamlingarnas skolor. Därvid
understöddes han af såväl vederbörande folkskoleinspektör och
skolråd som kon. befallningshafvande i Norrbottens län och
såg sina bemödanden krönas med stor framgång. I de af
staten inrättade folkskolor blef svenskan föreskrifven som
undervisningsspråk. Äfven församlingarna ha så småningom infört detta
undervisningsspråk i sina egna skolor, åtminstone i de fasta och
jämväl delvis i de flyttande.
Resultaten af den svenska undervisningen ha visat sig öfver
förväntan goda. Det fanns nog mången, som från böljan ställde
sig undrande och spörjande inför denna undervisning. Man
drog i betänkande, huruvida det verkligen skulle låta sig göra
att med någon framgång undervisa barnen på ett språk, som
var dem fullkomligt främmande vid deras inträde i skolan.
Erfarenheten har dock gifvit vid handen, att detta går mycket bra,
nota bene i de fasta skolorna. Då man numera kommer in i
en sådan skola och åhör undervisningen, särskildt på det högre
stadiet, märker man knappt, att svenskan icke är deras
modersmål. De flesta afgifva sina svar raskt och hurtigt med god
färdighet att uttrycka sig på svenska.
Naturligtvis råder någon skillnad mellan olika barn,
beroende på olika begåfning o. d. Till och med en och annan skola
finnes, som icke nått lika långt som de andra. Men i
allmänhet äro framstegen förvånansvärdt goda, och detta gäller icke
allenast det rent språkliga utan äfven insikten i skolans olika
kunskapsämnen.
Det kräfves emellertid ett ihärdigt arbete från lärarnes sida,
för att undervisningen skall gifva ett tillfredsställande resultat.
När de små parflarna först inställa sig i småskolan, förstå de
ej ett svenskt ord. Nu skola de emellertid undervisas på sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
