Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkundervisningen i Sveriges finnbygd. 135
Folkhögskolan i Matarengi är af stor betydelse för den
svenska odlingen i gränsbygden. Den ligger i en ganska folkrik
bygd invid öfver Torneå kyrka nära gränsen midt emot
Ava-saksa. Denna läroanstalt utgör i väsentlig mån en ersättning
för den förut omnämnda bristen på fortsättningsskolor, ehuru
det ju endast blir en mindre del af den finska ungdomen, som
fär tillfälle att besöka densamma. Den svenska undervisningen
vid denna skola underlättas mycket däraf, att det är en stor del
ungdom från svensk bygdf som besöker skolan. Denna
ungdom bidrager helt naturligt genom sitt dagliga umgänge med
den finska ungdomen mycket till befrämjande af
svenskkunnighet bland den senare. Skolans föreståndare har ända från
början varit direktören Ludv. De Vylder, hvilken genom sin
duglighet, sitt stora intresse och sin entusiasm förstått att gifva lif och
fart åt undervisningen och skaffa skolan förtroende bland folket.
Hvad arbetsstugorna beträffar, äro dessa som bekant frukter
af nödårsvintern 1902—1903. Under det man sagda vinter
utdelade rikliga understöd i nöddistrikten, kom man äfven på
tanken att göra något som icke blott hade karaktären af
tillfällig hjälp, utan som kunde bli af varaktig betydelse. D°t var
då man kom att tänka på arbetsstugorna. Initiativet till
inrättandet af dylika anstalter i de af nödåret hemsökta socknarna
utgick från landshöfdingen och landshöfdingskan Bergström, efter
samråd med de svenska arbetsstugornas grundläggarinna
professorskan Anna Hierta-Retzius och centrala nödhjälpskommittén. En
centralstyrelse tillsattes, bestående af landshöfding Bergström,
landshöfdingskan Bergström och dåvarande lektorn i Luleå, numera
rektorn i Stockholm, C. Svedelius. Denna styrelse gick i
författning om inrättande af icke mindre än åtta arbetsstugor i olika
socknar. Af dessa förlades fem till finsktalande bygd, nämligen en
till hvar af följande platser: Korpilombolo, Pajala, Tärendö, Pello
(inom öfver Torneå) och Gellivare. Dessa arbetsstugor äro med
undantag för Gellivare anordnade som verkliga hem för barnen,
där de få bo och erhålla sitt uppehälle. I hvarje arbetsstuga
mottagas omkring 25 à 30 barn. De tagas från fattiga, aflägsna
och ensamt belägna hem ute i församlingarna. De få nu
tillfälle att besöka de svenska skolor, som ligga i arbetsstugornas
närhet. Under kvällarna sysselsättas de med olika
handarbeten såsom träslöjd, skomakeri, sömnad, stickning, virkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
