Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
O. Bergqvist
Delta är en mycket god idé. Emellertid måste sådana böcker
väljas med stor urskillning. Då svenskan icke är ungdomens
modersmål, bänder det lätt att den tröttnar, om den får tag i
böcker med mer eller mindre ovanliga ord, helst om de sakna
nödig omväxling i sitt innehåll. Dessutom är det många, som
icke ha tillfälle eller komma sig för att gå till biblioteket och
låna.
Lämpligare lektyr är till en böljan i flere afseenden svenska
tidningar. De innehålla korta notiser af växlande innehåll. Det
lockar till läsning, äfven om den läsande icke är fullt hemma i
språket. Med läsningen växer språkkunskapen och ordförrådet,
och snart går det liksom af sig själft.
Skulle man därför på något sätt bereda den finska
ungdomen tillfälle till erhållande aflämpliga svenska tidningar antingen
gratis eller till mycket lågt prenumerationspris, vore det helt visst
till stort gagn försvenskans utbredande och befästande i finnbygden.
Tidningarna ha ock det företrädet framför böckerna i
biblioteket, att de komma en tillhanda med posten, utan att man
behöfver tänka på saken eller göra sig besvär, sedan man en gång
prenumererat. De draga så att säga själfva försorg oni att man
får tillfälle till läsning.
Emellertid är med detta icke sagdt, att böcker och bibliotek
skulle vara öfverflödiga. Tvärtom äro de både nyttiga och
nödvändiga. Men hvad som åsyftats med rekommenderande af
svensk tidningslitteratyr i detta sammanhang är att påpeka, att
det behöfves någonting lättare och mera omväxlande att börja
med än böcker med deras sammanhängande text, samt att
böckerna skulle bli mera begärliga för ungdomen, om dess
svenskkunnighet först utvecklades genom tidningsläsning.
Vid tal om folkundervisningen i den svenska finnbygden är
det tvänne inrättningar, som utom folk- och småskolor måste
få sitt omnämnande. Dessa inrättningar äro Tornedalens
folkhögskola och arbetsstugorna. Folkhögskolan i Matarengi
grundades år 1899. Skolans egentlige stiftare är häradshöfding
Kron-lund, på hvilkens initiativ Tornedalens folkhögskoleförening
bildades i Stockholm nyssnämnda år. Genom denna förenings
försorg kom skolan till stånd och öppnades på hösten sagda år
samt har sedermera oafbrutet verkat med mycken framgång.
Med folkhögskolan är en landtmannaskola förenad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
