Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Proportionalismen och det svenska statslifvet
181
inbillning om en evig motsats mellan »borgerliga» och
»proletärer» och att snarast möjligt få in båda sorterna, så väl
blandade som möjligt, äfven i landets regering. Men här som
öfverallt tjänar proportionalismen till att så långt det låter sig
göra slå sönder folket i största tänkbara antal isolerade klasser
och grupper och att hindra den partigruppering efter stora
linjer, som synes vara det enda möjliga medlet till att varaktigt
komma bort ifrån regeringslöshetens system.
Hur man vänder det, framstår alltså proportionalismen
såsom medlet att förhindra just hvad det svenska statslifvet för
närvarande bäst behöfver. Och därtill kommer de
proportionella valens mera omedelbara följd, som jag på ett annat ställe
liar försökt uppvisa,1 nämligen den att beröfva rösträtten hvad
som ungefärligen utgör dess enda berättigande, genom att
hindra valen att blifva uttryck för folkets mening om en politik i
dess stora drag eller öm en statsman. Ty medan valmannen
vid majoritetsval vet hvad han gör och har gjort, fordras det
sällsynt enkla och gynnsamma förhållanden för att en
»proportionell valinan» skall förstå, hvart hans röst tar vägen; och —
ännu värre — vid proportionella val premieras de mest
begränsade och småaktiga gruppintressena, det fordras intet af det i
egentlig mening politiska intresse, som dock alltid blir följden
af att valmannen — såsom vid vanliga val — tvingas att ta
ståndpunkt till de stora frågorna, att rangera in sig under någon mer
eller mindre klart fattad åskådning.
Och så kommer till sist själfva den tekniska valmetoden,
som i de lättfattligare systemen leder till de otroligaste valknep
och orättvisor, medan de mera fulländade systemen komma
det att gå rundt i hufvudet på hvar och en, som icke har
antingen öfvervalmannens taktiska genialitet eller den födde
matematikerns vetenskapliga kombinationsförmåga — system, som
alltså lämna massan af röstberättigade hjälplös i händerna på dessa
två kategorier, hvilkas samhällsnyttighet ej förnekas genom att
nian drar sig för att lägga i deras händer ett politiskt envälde.
Den principiella anslutningen till proportionalismen är alltså,
1 1 Svenska Dagbladet 14 fehr. 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
