Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20(>
C A. Reuterskiöld
all försöket bars upp af en viss, låt vara pä felaktiga grunder
lolad, men klar och brinnande öfvertygelse. Jag har på annat
ställe haft tillfälle att uppvisa denna motiverings brister1 och
saknar all anledning att nu ånvo upptaga denna fråga till
behandling. Årets kungl, proposition åter åtföljes väl äfven den af
ett slags principiell motivering, ehuru icke, såsom man bort
kunna vänta, från statsministerns mun — statsministern har
1907 tegat lika stilla som 1904, fast hans namn ej är detsamma
som då —, men denna motivering verkar som en den
beräknande klokhetens gärd åt utbredda vanföreställningar och blir
blott en svag efterklang af den Bergerska trosöfvertygelsens patos.
Hela principmotiveringen smälter som snö för vårsol och faller
platt tillsammans genom en enda anmärkning: om föredraganden,
där han nu skrifver majoritetsval i stället skrifvit samfällda val,
så hade resonneinentet varit riktigt, men resultatet hade då icke
kunnat blifva proportionalism;2 nu är slutledningen istället
felaktig och felet synes af följande schema: de n. v. valen ha
vissa olägenheter — de äro majoritetsval — alltså är felet
majoritetsval!
Nej, hufvudsaken i K. M:ts proposition är något helt annat.
Föredraganden antyder den i sitt yttrande, då han säger, att
genom proportionalitetens utvidgande till Första-kammarvalen
man borde »söka utjämna den intressemotsats, som genom
rösträttens utvidgning i fråga om valen till Andra kammaren
otvifvelaktigt skall uppstå mellan de båda kamrarna». Det gäller
därför att samtidigt vidtaga åtgärder »till sådan ändring af
grunderna för Första kammarens sammansättning, som kan mera
än hittills förläna äfven denna kammare karaktären alt stå på
folklig botten Programmet lydde egentligen icke så från början,
tv då var proportionalitetens utsträckning till Första kammaren
för somliga visserligen ock ett medel, men till proportionalisinens
genomdrifvande vid Andra-kammarvalen, och för andra ett
själfständigt trosproportionalistiskt mål. Nu åter säger föredraganden
under sina kollegers instämmande, att proportionalileten skall
vara ett medel för Första kammarens ställande på folklig basis.
1 I Statsvetenskaplig Tidskrift 1904.
* Den intresserade hänvisas i denna fråga till min broschyr Om
proportionalismen, dess anspråk och berättigande (Almqvist och Wiksell. Upsala och
Stockholm 1907).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>