Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska prästerskapets härstamning och svenska statskyrkans framtid 22!)
20 år af sin prästerliga verksamhet får sucka och hvars sviter
vanligen följa honom till hans död. Genom det stora och
lyckligtvis välgrundade anseende för redlighet och sparsamhet,
som prästerskapet åtnjuter, lyckas det prästmannen under de
båda värsta decennierna af hans verksamhet att uppehålla
krediten, hvarefter han under kyrkoherdetiden kan begynna att
amortera sina studieskulder, hvilka ej sällan först då äro
betäckta, när bohaget efter prästmannens död realiseras.
Lyckligtvis visar statistiken, att prästerna i regel lefva ganska länge
— de storma nämligen ej på sin hälsa och hafva sundt
bondeblod i sina ådror — och detta förhållande bidrager i någon
mån att utjämna den tidigare tjänstetidens umbäranden med
»gamle prostens» ganska lugna och bekymmerslösa tillvaro.
Emellertid gifver statistiken ett klart och talande besked
rörande värdet af det anförda argumentet om prästsönernas
bristande håg för prästkallet. Detta håller påtagligen icke streck.
Siffran talar i stället sitt vältaliga språk för en helt motsatt
uppfattning. Det är vidare min lifliga öfvertygelse, att, om
prästerskapets ekonomiska villkor tilläte det, skulle ännu flera
prästsöner ägna sig åt själasörjarens kall. Äfven de
prästsöner, hvilka icke blifvit präster, skola säkerligen i de allra
flesta fall vitsorda något helt annat om sina prästerliga
föräldrahem än att de varit plantskolor för falskhet och andra
för-därfhringande karaktärslyten. Från prästhem af öfverspänd
pietistisk riktning eller hänsynslös stränghet i förment
ortodoxi hafva visserligen många ateister, agnostiker och andliga
vagabonder utgått, hvilkas lifsriktning ganska lätt låter sig
förklaras enligt den gamla satsen, att ytterligheterna ligga ej
långt från hvarandra, men jag tror, att högst få af dem, som
så i dubbel mening brutit med sina fäders tro vilja eller
kunna påstå, att deras prästerliga fäder icke själfva varit
lifligt öfvertygade om sin trosuppfattnings sanning och visshet
och i denna tro ärligt och troget tjänat den kyrka, åt hvilken
de ägnat sin kraft och sitt arbete.
Det är för öfrigt icke så underligt, att prästsöner välja sina
fäders kall. Till en böljan kan man erinra om den ännu icke
förkastade seden, att sonen gärna väljer sin faders yrke.
Vidare bidrager också den ännu härskande uppfattningen om
prästerskapets höghet och ansvarsfullhet att utöfva något loc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
