Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
S. A. Fries
från Ritschl. Det ser nästan ut, som om man i s. k.
ortodoxa kretsar önskade först proklamera den förhatade och
förkättrade ritschlska teologiens död för att sedan låta den i tysthet
uppstå hos andra och då proklamera den som ortodox! Mera
ridderligt uppträder professor G. Ecke i Bonn, hvilken i sitt år
1897 utgifna ytterst förtjänstfulla arbete »Die theologische Schule
Albrecht Ritschls und die evangelische Kirche der Gegenwart»
söker visa den ritschlska teologiens stora kyrkligt-positiva
förtjänster, på samma gång den lämnar den historiskt-kritiska
forskningen full frihet inom dess eget naturliga område. Som
bekant har numera äfven brödraförsamlingens teologiska
läroanstalt i Gnadenfeld infört både den historiskt-kritiska
bibelforskningsmetoden och den ritschlska dogmatiken. Dess direktör
Paul Kölbing har nyligen till tack för af teol. fakulteten i
Marburg honom tilldelad teologisk doktorsvärdighet utgifvit en fullt
modern undersökning öfver Jesu persons inverkan på aposteln
Paulus, och en af hans kolleger, docenten Steinmann, har grundat
en tidskrift »Religion und Geisteskultur», i hvilken teologer
och religions filosofer af utpräglad »modern» riktning samarbeta.
Jag vill ej här skildra den liberala eller den
religionshistoriska teologiens intåg vid Tysklands teologiska fakulteter och den
mäktiga terräng den senare vunnit äfven hos teologer, som
ursprungligen utgått från Ritschl och hans närmaste själsfränder.
Jag har endast velat framhålla, huru den teologi, som numera
måste räknas till »högern» — ty dit hör utan all fråga ritsclir
lianismen i dess rätliniga utveckling — ställer sig till de stora
på dagordningen stående problemen för att därmed så tydligt
som möjligt ådagalägga, huru fullständigt hopplös en sådan
ortodoxi, som hos oss Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Nordiska
Bibelföreningen och Svenska Missionsförbundet hvar för sig
vilja göra till den allenagällande, skulle vara i Tysklands
teologiska värld. Där den ännu finns kvar hos det äldre
prästerskapet och i de djupa folklagren, måste man naturligtvis etablera
en modus vivendi. Tidsförhållandenas tvång lär allt?mer
stridslystna präster att stämma ned tonen för att låta olika riktningar
arbeta och verka, så långt de själfva kunna hafva lifskraft i sig.
Så har man nödsakats sluta fred i Frankrikes protestantiska kyrkor
mellan ortodoxa och liberala, huru påkostande det än har känts
för båda parterna; så har det gått i Schweiz och i Holland. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
