Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska prästerskapets hfirstamning och svenska statsk3rrkans framtid 295
riktning. Den för sin gamla s. k. positiva tro högt ansedde och
uppburne generalsuperintendenten dr Th. Kaftan har förra året
i Schleswig utgifvit en bok om 117 sidor med titel: »Möderne
Theologie des alten Glaubens». Hans principiella ståndpunkt
är fullt modern. Vetenskapen sitt, tron sitt, det är hans lösen.
Huru mycket han än försöker rädda af den gamla teologiens
innehåll, så måste man väl ändock i ärlighetens namn medgifva, att
hela denna teologi är genombruten, då han säger ett fullständigt och
ett ändgiltigt farväl åt den gamla inspirationsläran; då han
medgifver, att de som af litterär-kritiska grunder betvifla Jesu
öfver-naturliga aflelse, därmed ingalunda angripa hans gudom; då han
uttryckligen förklarar, att han icke vill fästa något afseende vid,
om det var Gud, som i Jesu död försonade människorna eller
dessa, som i Jesus såsom sin representant försonade Gud, blott
att man fasthåller, att försoningen är en akt af Guds eviga
rådslut; då han slutligen tillkännagifver, att han icke vill frånkänna
dem delaktighet i den gamla tron, som visserligen ej erkänna,
att Kristus lekamligen uppstått ur grafven, men i stället omfatta den
s. k. objektiva visionshypotesen. Man kan knappast värja sig
från det intrycket, att den ritschlska teologien äfven gjort ett
starkt intryck på denne kyrkoman. Hans broder är ju också
dogmatikern professorn i Berlin dr Julius Kaftan, som anses
som »högerritschlian». Samma intryck får man likaledes, då man
tager kännedom om professor R. Seebergs: »Die Grundwahrheiten
der christlichen Religion» 1906 (173 sid.). Kontakten med
den gamla teologien är kanske till skenet något starkare,
men genombrottet är nog i grunden större. Seebergs ortodoxi
är numera på vissa håll starkt misstänkt. Hans kristologi rör
sig, så vidt jag kan se, i Ritschls tankebanor, äfven om han
ej fattat dem i deras fulla djup. »Gud var så verksam i Jesus,
att alla tankar och rörelser i Jesu själ, hans sträfvan såväl som
hans vilja alltid voro ett bejakande och utförande af den i
honom inneboende och bestämmande guds viljan.»–-»Den
eviga kärleksenergien uppfyllde Jesu mänskliga själ, så att den
blef dess innehåll. Detta är Kristi gudom.» Kristus har enligt
Seeberg icke preexisterat i rent personlig mening. Guds
kärleksvilja, som är evig och förtidlig, har på ett individuellt sätt
manifesterat sig i Kristus. Så utlägger Seeberg Kristi metafysiska
gudom. Utan tvifvel föreligger här ett mycket starkt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
