Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA BESLUTENS RIKSDAG
af fil. d:r Adrian Molin.
I.
Utan öfverdrift kan 1907 års riksdag kallas »de stora
beslutens riksdag». Flera betydelsefulla praktiska frågor ha blifvit
lösta eller bragts stora steg fram emot sin lösning. Och
dessutom ha i rösträttsfrågan båda kamrarna efter långa strider
enats i ett beslut, som säkerligen kommer att genom nästa års
allmänna val stadfastas.
I vår författningspolitiska historia torde alltså året 1907 komma
att intaga samma märkesrum som representationsreformens
riksdag: då segrade slutligen ett förslag till nytt
representationsskick, som afgjorde de gamla ståndens öde, i år har
riksdagen antagit till hvilande ett förslag till revision af den då
införda författningsformen, hvarigenom dennas konsekvenser i
demokratisk riktning utdragas på ett sätt, som ingen för få år
sedan skulle anat. Utan tvifvel verkar den reform 1860-talets
Sverige genomförde till det yttre vida mera både
genomgripande och imponerande än vår rösträttsreform: när de
gamla stånden affördes ur den politiska räkningen och
lämnade plats för det moderna borgerliga tvåkammarsystemet,
då kände man, att det var en gammal tid, som fick vika, en
lång historisk period som slöts och en ny tid som bröt in, och
att det var någonting betydelsefullt som skedde märktes redan
på den yttre apparaten. Detsamma kan inte sägas om den nu
inledda reformen: den har, trots allt buller, gått betydligt
stillsammare för sig — nationen har så mycket annat och i
grunden viktigaTe att tänka på i dessa bråda arbetstider —, den
skapar dessutom inga nya former, som genast falla i ögonen
och skilja sig från de gamla, den endast vidgar möjligheterna
för de bredare lagren att kunna utnyttja den gifna författnings-
Dct nya Sverige. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
