Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtbruket och folkskolan
42!)
bëhjärtadt. Det är stora summor, som numera årligen offras
för att på detta område sprida upplysning och vägledning ibland
ländtbrukarne. Men området är så stort «— särskildt med
hänsyn till antalet af de personer, som ha att sysselsätta sig med
denna näring. Hvarenda hemmansägare är ju djuruppfödare,
och det är därföre som de hithörande förhållandena enligt min
åsikt borde i viss utsträckning göras till föremål för behandling i
folkskolan, så att hvar och en, som genomgått sin folkskolekurs
i naturkunnighet, också hade reda på de ifrån praktisk synpunkt
viktigaste af ärftlighetslagarne.
Dessa skulle enligt min åsikt mycket väl kunna meddelas i
folkskolan i samband med undervisningen i zoologi; men
naturligtvis skulle de också med fördel kunna något utförligare
behandlas äfven uti den för folkskolan afsedda läseboken, där
ett långt större utrymme än hittills borde beredas åt dylika
praktiska, för den blifvande landtmannen och den blifvande
landtbrukarehustrun viktiga frågor.
Huru skulle icke vår frejdade författarinna Selma Lagerlöf
kunna gagna det svenska jordbrukets och därmed hela vårt
lands ekonomiska utveckling, om hon i fortsättningen af »Nils
Holgersons underbara resa genom Sverige» ville låta honom
någon tid léfva landtmannens mödosamma men sunda och
intressanta lif, och om denne därvid genom en bättre
uppfattning af alla de olika arbeten, som möta honom på åker och
äng, i stall och ladugård, finge lära sig att rätt förstå och älska
landtmannens kall, från hvilket nu tusentals armar söka sig
bort till städerna.
Äfven vid undervisningen i räkning borde mer än hittills
vid valet af exempel hänsyn tagas just till det, som för den
praktiske landtmannen kunde bli af betydelse. Om dessa
exempel omfattade t. ex. profmjölkningslistor, utsädesberäkningar,
beräkningar öfver huru långt den erhållna skörden kunde räcka
till utfodringen, huru många kor man med den eller den
skör-deafkastningen från åker och äng kunde ha utsikt att
vinterföda, huru stora gifvor af rotfrukter man med den eller den
skörden lämpligen kunde gifva sina kor, då man ville fortsätta
utfodringen mer eller mindre långt fram på våren, huru stort
rotfruktsland man borde beräkna för det eller det
kreatursantalet, huru många kilo smör en ko med den eller den fetthal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
