Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
Rudolf Kjellén
past gällt någonting annat än valsättet: proportions- eller
majoritetsval. Måhända skola både segrare och besegrade rätt snart
finna, att vi här förbrukat väl mycket kraft och ammunition pè
en underordnad position. Ty här ligger förvisso icke situationens
nyckel. Vida större frågor öppna sig ur ögonblickets kraf.
Störst bland dem — i alla händelser först, såsom
utgångspunkt för alla andra — finna vi här hvad jag i detta
sammanhang kallat för själfva »representationsproblemet». Det är
frågan: hvem år det som representationen bör representera? Så vidt
jag vet, har hittills intet direkt svar försökts på denna fråga under nu
pågående press- och talfejd.1 Så vidt jag förstår, måste dock ett
svar gifvas, om icke hela diskussionen skall sväfva i luften och
hela reformen springa ut i mörkret.
* *
Utan tvifvel skall mången anse den gjorda frågan onödig
därför att svaret synes själfklart. Hvem bör representeras?
Naturligtvis folket! Representationen är ju folkrepresentationen. Hvad
göres oss vidare vittne och tal behof!
Den som svarar så, tänker emellertid icke långt. Han ger
oss en omskrifning af frågan i stället för ett svar. Han löser ett
problem genom att ställa ett nytt olöst problem. Ty hvad är ett folk?
Ar det en summa af inrättningar, eller af ständer och klasser, eller
af landskapsbefolkningar, eller rätt och slätt af individer?
Historien har gett oss exempel på alla dessa slags
folkrepresentationer. Fyller någon af dem vår tids ideal af folkrepresentation,
eller skola vi förbida något annat? Detta är en ny, mera
konkret, frågeställning, men intet svar. Den tjänar problemets
lösning endast genom att ånge metoden för undersökningen: vi
måste söka klarhet i fråga om livad folket är, som bör
representeras.
Med folket mena vi helt obestämdt det allmänväsen med
egen vilja och karaktär, hvari individen ingår som del. Det
är det mera personligt färgade begrepp, som täcker det mera
realt färgade begreppet fosterland. Detta folk och fosterland
1 Fahlbeck, Rösträttsreformen (i Statsvet. Tidskrift) 1902, och Boethius,
Röstrfittsproblemet 1904, liksom mitt »Samlingsprogram i rösträttsfrågan» 1902,
innehålla material till ett svar, men icke själfva svaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
