Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hepresentationsproblemet
453
liga omständigheter, och dessa omständigheter skola förhjälpa
oss att genomskåda nationalrepresentationens dogm. Vi ha sett
detta fall i vår omedelbara omgifning: det är, när två folk äro
förenade med hvarandra under samme konung, och det ena
vill föreningen till lifs. Då är det verkligen naturligt, att detta
folk går till val med rena nationalitetshänsyn och sålunda skapar
sig en verklig, en exklusiv nationalrepresentation. Så gjorde Norge,
definitivt efter allmänna rösträttens genomförande 1898. När
man historiskt undersöker orsakerna till dess seger i
unionspolitiken, så träder detta faktum fram i främsta rummet: det
koncentrerade sin makt i en nationalrepresentation, medan Sveriges
monarkiska författning och sinnesart hindrade det att möta på
samma sätt. Men detta är blott en omskrifning för det faktum,
att Norge i verkligheten afsatt sin konungamakt innan det kunde
skapa sig en nationalrepresentation. Det hade samlat »all makt i
stortingets sal». Sålunda: en verklig nationalrepresentation är
oförenlig med ett verkligt monarkiskt statsskick — den är intet
annat än en statsrepresentation i kapprock och skyddande
förklädnad, alltså ett republikanskt begrepp, fallande utom vår
undersökning.
Historien bestyrker detta resultat till evidens, då den visar
oss nationalrepresentationens prototyp i det revolutionära
Frankrike 1789. »Assemblée nationale» blef revolutiohsriksdagens
namn, antaget på Sieyés’ förslag. Mirabeau hade föreslagit
namnet y>représentants du peuple frangais». Det är endast en
ord-skillnad: »nation» och »peuple» äro här synonyma begrepp för
detta suveräna folk, som en gång i tiden upprättat sitt
statskontrakt enligt Rousseau, och sorii nu redde sig att af egen
maktfullkomlighet döma konungen själf från krona och lif. I
revolutionens luft föddes alltså både namn och begrepp. Som
en brottsjö gick det ut öfver alla gamla statliga värden. Det
innebär en fullständig negering af monarkien till förmån för
folkets suveränitet. Det syftar direkt och uppenbart på den rena,
republikanska demokratiens statsskick.
När vi alltså operera med begreppet nationalrepresentation i
historisk mening, så röra vi oss med ett revolutionärt program,
som vill upphäfva vårt statsskicks förutsättningar. Här
sammanfaller nationens begrepp med själfva statens. Inlägga vi åter i ordet
den moderna bestämningen på en nation, såsom en art af rasens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
