Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hepresentationsproblemet
455
upp på kulturens mark lika spontant som staterna själfva, utan
att någon enskild vilja behöft ingripa, och de äro alltså från
början utan organisation; men det ligger i deras natur — mer
eller mindre — att sträfva efter en sådan för sin inre
sammanhållnings skull och för stridens skulL Ty de förutsätta alltid
motståndare af samma natur; de uppträda sålunda alltid i
svärm, hvarom icke skulle den allenastående samhällsgruppen
sammanfalla med staten. De äro emellertid icke rent exklusiva;
samme individ kan tillhöra flere af dem, hvar med sitt
motsatsförhållande. Men alltid måste de hvila på en varaktig, i
viktiga intressen hvilande grund.
Hvarhelst en sådan intressegemenskap uppkommit, där kunna
vi alltså vänta dessa motsatsbildningar. Börden är en sådan
af gammalt datum; den skiljer grupperna frälse och ofrälse.
Boningsorten skiljer sockenmän och utbölingar. Bildningsgraden
skiljer bildade och obildade. Besittningsförhållandet skiljer fattiga
och rika, grundägare och arrendatorer, kapitalister och proletariat,
storgodsägare och småbrukare o. s. v. Sysselsättningen skiljer
näringsidkare och ämbetsmän, arbetsgifvare och arbetare, olika slag af
hvardera o. s. v. Vi åsyfta ingalunda någon fullständighet; vi
vilja endast ge exempel på denna naturliga gruppering af
folklifvet under traditionernas eller den lefvande arbetsfördelningens lag.
Sammanfattningen af alla sådana naturliga hufvudintressen,
som röra sig inom ett folk på ett visst ögonblick, nämna vi
samhället i teknisk mening. Det motsvarar då på vårt språk
det tyska »Gesellschaft», under hvilket namn man först ställde
dess diagnos. Det skedde vid midten af 1800-talet — naturligtvis
icke utan förberedelser — i arbeten af Lorens Stein (Das Begriff
der Gesellschaft, 1850) och Robert von Mohl (i Tübinger
Zeitschrift für Staatswissenschaft 1851). Några år senare utförde den
senare temat ytterligare i sin bekanta stora »Geschichte und
Litteratur der Staatswissenschaften», I, 1855 (ss. 70—101). Bland
svärmen af senare vetenskapsmän har särskildt Rudolf Gneist i
sitt arbete »Der Rechtstaat» (andra uppl. 1879) utredt
förhållandet mellan stat och samhälle.
Vi se här den tredje uppenbarelseformen af folk och
fosterland. Om namn, definition, underindelningar o. s. v., har man
redan tvistat mycket och kan man tvista i oändlighet; men
själfva saken står utom all diskussion. Att ett folk framstår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
