Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
Rudolf Kjellén
världen icke blott som en abstrakt rastyp utan framför allt som
$tt Konkret lif, icke blott som en fysisk art af mänskligheten
utan som en arbetande lem af kulturvärlden, icke blott som
en naturlig enhet af likartade individer utan äfven som en real
mångfald af inbördes stridiga intressegrupper — alltså efter
vår terminologi icke blott som nation utan äfven som
samhälle — det behöfves endast en öppen blick ut i världen for
att se. Det hör till dessa stora och allestädes närvarande
verkligheter som man icke får ögat på just därför att de ligga
för nära. Men nu har vetenskapen gjort denna sanning
medveten. Det skedde för ett halft sekel sedan, i Tyskland. Det
synes då icke vara för tidigt, att äfven den svenska
allmänheten börjar tillgodogöra sig denna upptäckt.
Det är icke heller onödigt; ty i denna upptäckt ligger
lösningen på vårt aktuella representationsproblem. Den lyder helt
enkelt så, att samhället är det som skall representeras.
Riksdagens ställning som statsorgan och som bärare af
nationaliteten är sekundärt härledd. Dess ursprungliga och egentliga
uppgift är att vara samhällsorgan: en spegel af och ett
verktyg för det samtida samhället inom statens ram på nationens
grund.
I långliga tider ha vi stått under hypnosen af liberalismens
trosartikel, att riksdagen skall vara en nationalrepresentation.
Detta är ett revolutionärt partiprogram, om det icke är ett rent
nonsens. Det har haft sin tid och gjort sin tjänst. Nu kan
morén gå. Vi behöfva ett nytt och ett rätt slagord, för vår
tids behof. Riksdagen är i grunden ingenting annat och kan
och skall i en monarkisk stat ingenting annat vara än en
social-eller samhällsrepresentation.
Här ligger dess själfständiga ställning gent emot konungen klart
angifven och garanterad. Om denne primärt är statens
representant, så är riksdagen primärt samhällets; på detta sätt representera
de tillsammans nationen. Men de olika hufvudintressena och
gruppviljorna på en gifven tidpunkt inom folket bilda den starkaste
politiska realitet, med hvilken staten har att räkna. Däri ligger
riksdagens styrka. Det är också detta valmännen i verkligheten
tänka på nere vid valurnan: att finna en målsman för sina
åsikter och behof. Det är dem likgiltigt att få en representant
för rastypen, och det är dem »over ævne» att få en representant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
