Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
Rudolf Kjellén
gån om principen. Om målet ännu icke är nådt eller kan
nås helt — om den praktiska politiken ännu kräfver
modifikationer af principen — så skall detta icke hindra oss att sträfva
dit. Och under inga omständigheter skola vi vika af vägen for
att i 1900-talets klarnande luft följa dimbilden af ett 1700-talets
ideal.
Ofvan förda argumentering är riktad till dem, som i själ och
hjärta vilja vara vårt gamla konungarikes statsidé trogna, huru
fördunklad den än tillfälligtvis kan te sig. För dem torde
bevisningen befinnas bindande. Däremot skall det gifvetvis forfela sin
verkan på dem, som bära republikens idé — medvetet ellér
omedvetet — i hjärtat. De skola gifvetvis alltjämt sträfva mot en
nationalrepresentation, vare sig med eller utan ett konungadöme
af Kristiania-typ. Det är blott att önska, att de själfva skola
vara fullt medvetna om hvar vägen slutar, och sedan öppet
bekänna sitt mål, så att folket icke förvillas.
Framställningen här ofvan innehåller också mitt svar till den
ärade vän och kritiker — utmärkt skicklig botanist förresten —
som i det s. k. Mosseboprogrammet, sådant det af mig i
riksdagen framburits och motiverats, icke kunnat se mera än
»en renässansportal på ett uthus». Jag accepterar
bestämningen på stilen, ty det var verkligen en renässans som med
förslaget åsyftades; men uthuset får stå för kritikerns egen
räkning. I en tämligen vidlyftig motion och i ett tämligen långt
riksdagsanförande har jag vid tillfället sökt uppvisa förslagets
bärkraft ur parlamentarisk, historisk, social och komparativ
statsrättslig synpunkt; men det rätta ljuset faller öfver detsamma
först om det ses också ur de allmänna statsteoriernas. Det är
detta som nu här blifvit försökt, till afslutning af ett
sammanhängande tankearbete.
År 1866 kom brottsjön från franska revolutionen öfver vårt
land och afsatte de samfällda valen. Det återstod emellertid
den allmänna valrätten i majoritetsvalens form för att fullborda
nationalrepresentationens typ. Detta var den »liberala
samlingens» program; om också icke afsedt att tagas på en gång, utan
i smärre doser efter hvarandra. Högern, som såg faran för de
nu besittande och för hela vårt statsskick, stod nu på skiljevägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
