Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
Hjalmar Haralds
en politisk konstellation, som gör honom maktlös. Cavour
och Sardinien lara oss, hvad en djärf och klok småstatspolitik
förmår. Men man måste sätta lifvet på spel, om man icke vill
för att rädda det offra, hvad som gör det värdt att lefvas.
Och den inre utvecklingen, kulturen i Gustaf Adolfs Sverige
förlorade ej på storpolitiken. Det visade sig, att äfven for
staterna är bästa sättet att komma till krafter att bruka dem som
finnas. Dåsig ro ger dålig matsmältning äfven för folken. De
finansiella bördorna framtvungo Sveriges ekonomiska nyresning.
Den kris, som nödvändiggjorde reduktionen, framkallades icke
af Gustaf Adolfs och riksförmyndarnes betungande krig, utan
af Kristinas dådlösa och slappa fred. Är icke vår egen
storhetstid bevis nog, att en stat kan ekonomiskt växa i sin
stormaktsställning midt under ansträngningarna för att häfda den.
så bjudes ännu ett i den svenska protestantiska stormaktens
arftagare, Fredrik II:s och Bismarcks preussisk-tyska rike.
Det finnes en kulturuppgift, som ensam af alla är krigets
dåd jämbördig. Det är arbetet på social rättvisa. Detta sättes
ofta i vår tid som motsats mot statens kamp för sin plats ute
i världen, men med orätt. I fosterlandsidén, men också i den
allena, kunna de sociala motsatserna enas. Kampen mellan hög
och låg kan endast utjämnas genom att lyftas upp på ett högre
plan, fosterlandets, där hvar och en tilldelas, hvad som är
nyttigt för det helas välfärd.
Gustaf Adolfs tid visar social harmoni på denna grund
midt i allt betryck. När denna harmoni bröts, genom att
ett demokratiskt envälde sökte spänna rikets krafter till det
yttersta medelst tryck i stället för de sociala krafternas fria
samverkan under konungamaktens ledning, tog också folkkraften
skada. När Karl XII rycktes bort liksom Gustaf Adolf från ett
ofullbordadt värf, fanns intet emellan honom och massans
initia ti vlösa lojalitet; byråkratien kunde icke fylla det tomrum,
aristokratien lämnat. Därför står ännu i dag Gustaf Adolfs
statsskick som idealet för svenskt regemente.
Gustaf Adolfs statsskick, det var icke bara konung, råd och
fyra stånd. Detta har Hans Järta med yppersta konst i 1809
års regeringsform efterbildat, men det visade sig, att den yttre
formen betydde intet utan andan. Gustaf Adolfs sätt att
regera var utflödet ur hans egen fria personlighet. Det gaf frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
