Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormakterna inkördes 1907
13
De senaste årens spännande tilldragelser i andra trakter af
världen ha nästan kommit den europeiska allmänheten att glömma,
hurusom Balkanhalfön under många decennier gällt som det
klassiska »oroliga hörnet». Där har under 1907 liksom åren
närmast förut det s. k. reformarbetet i Macedonien pågått
under rysk-österrikisk öfveruppsikt och stundom något otålig
engelsk klagan öfver det sakta tempot. Under tiden ha bulgariska
och grekiska guerillaband mördat och plundrat i förhoppning
att till en förväntad kommande uppdelning hinna utvidga sina
respektive fosterlands nationella inflytelsesfärer i det olyckliga
landet. Rysslands och Österrikes gemensamma i bister ton
framställda erinran om att dylikt ofog till intet gagnar jämte
ett i samband med den rysk-engelska öfverenskommelsen
inträdt närmare samförstånd mellan engelska regeringen och de
båda reformöfvervakande stormakterna äro väl att anse som de
viktigaste årshändelserna på Balkanpolitikens område. Känner
sig Ryssland under den närmare framtiden starkt nog att
uppträda med större energi utåt och förmår den tredje duman
påtrycka regeringen något af sin ifver för en ältta slavisk politik,
så erbjuder sig här ett rikt, om ej precis lockande fält för den
slavofila lusten att göra något för betryckta bröder. Några
sådana ha vi här i Sverige dess bättre ej inom våra
landamären, och man får väl hoppas, att den norrländska
arbetsmarknaden aldrig kommer att riktas med dylika föremål för
den ryska diplomatiens intresse. Sedan dess oro för att vi
skulle stödja den påstådda finska »separatismen» nu torde ha
stillats, fängslar nog Balkan mer än Skandinavien de ryska
statsmännens uppmärksamhet, äfven om de norska fjordarna
ej äro alldeles glömda och 1856 års förbud mot Ålandsöarnas
befästande kännes som en besvärlig inskränkning i
själfhärs-karens maktfullkomlighet och försvarssträfvanden mot befarade
inre och yttre fiender.
Än så länge »reformeras» och mördar man emellertid vidare
i Macedonien i all maklighet, utan att vare sig Ryssland eller
de andra stormakterna märkbart lyckas få fart i det förra eller
slut på det senare arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
