Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småbruk och industriell stordrift
17
offra något för den andra och för samhället, som är den ram,
utom hvilken de ej kunna existera.
Obestridligt torde vara, att frågor, som röra näringslifvet, böra
afgöras främst ur ändamålsenlighetens synpunkt Ingenstädes är
faran af principrytteri och doktriner så stor som på det
ekonomiska området. Hvaije tid har behof, som ofta äro alldeles
motsatta gångna tiders. Engelsmännens stora nationalrikedom
är i ej obetydlig mån förorsakad däraf, att de aldrig låtit fånga
sig i teorier, utan bedömt de ekonomiska företeelserna praktiskt
och nyktert på grund af föreliggande fakta. Tecken på
ekonomiskt principrytteri och smak för imponderabilier saknas ej
hos oss. Exempelvis vill jag nämna, huru tid efter annan
föreslagna ändringar i vår tullagstiftning i regel ej påkalla någon
konkret motbevisning från protektionistiskt håll utan blott
anmärkningen: »systemet får ej rubbas». Den omständigheten, att
importtullar å spannmål voro en nödvändighet på 1880-talet,
bevisar i ingen mån, att systemet eo ipso bör stå alldeles
orubbadt år 1907. Vidare! »Den privata äganderätten till
hvaije pris, om ock värld och fosterland skulle ramla.»
Yttrandet är en bekant politikers, och då i vårt land helt säkert ej
finnes någon anledning frukta åtgärder af sådan art som
exempelvis konfiskering efter ryskt mönster af de enskildas jord,
synes mig detsamma taga sikte på faror, som ej finnas för
handen. Så formuleradt, gör det ett dogmatiskt intryck. Den
privata äganderätten som förmögenhetsrättsligt institut är
»samhällets hörnsten» endast så länge, som produktionsmedlen i
enskild ägo är ändamålsenligast och mest produktivt. Men icke
längre. Har det däremot visat sig, att desamma i ett eller annat
fall bättre exploateras genom att förvärfvas åt stal eller kommun,
är det blott eget intresse, som bjuder oss att utan uppskof draga
konsekvenserna häraf. Och slutligen lotterifrågan! Å den ena
sidan en allt intensivare, på grund af gällande internationella
postkonventioner oåtkomlig reklam för utländska lotterier, på
hvilka vårt folk årligen förslösar minst 15 millioner kronor, å
den andra en uraktlåtenhet, som väl beror af vår påstådda
»virkelighedsfjerne Uverdslighed», att genom positiva åtgärder,
påkallade och rättfärdigade af folkets passion för lotterispel som
ett socialt faktum, söka befria oss från denna
betalningspresta-iion till utlandet. Den stat, som icke för ekonomisk realpolitik,
Det nga Soerige IL 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
