Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Nathan Söderblom
praxis, liksom den rent af framkallat yttre söndring, där sådan
med en vidsyntare, verklig kyrklighet icke behöft ske. Det är
hög tid, att vi bakom kotteriet upptäcka — icke andra stora
och små kotterier af gudlig eller gudsförnekande observans —
utan Sveriges kyrka och kristenhet. För den egna kretsen och
den egna privatmeningen glömmas eljes människorna och
nationen och solidariteten bort.
Behöfver detta påstående, innan vi gå vidare, belysas, så
ligger ett intyg alldeles inför våra ögon. Det är och blir ännu
mer en brännande fråga, om undervisning i religion skall vara
obligatorisk eller ej. Att de, som anse religionen för en olycka,
vilja göra undervisningen därom valfri, kan ej förvåna oss. Men
väl torde det finnas mer än en agnostiker med så stor respekt
för verkligheten, att han vill låta sina barn möta den
verklighet som heter Kristus och kristendomen, i skolans
kunskapsstoff. Skall det, jag frågar honom, för att taga ett exempel endast,
bli till gagn för vår litteratur att sakna den åder af bibelns
must, som rinner genom den? Och skall det uppväxande
släktet sakna anknytning att förstå den? Det gäller det allra
elementäraste och väsentligaste af det som Sverige kan göra för
att uttrycka den plats kristendomen haft och har i den
nationella odlingen. Studium af kristendomen vid statens
universitet och andra skolor är det viktigaste momentet i fråga öm
statens ställning till religion och kyrka. Skall kännedomen om
Kristus och kristendomen räknas till nödig medborgerlig
bildning hos oss i jämnhöjd med det, som samfundet anser sig. ha
rätt och plikt att i främsta rummet fordra? Skall det sörjas
för, att hvarje ung människa som växer upp, får någon
förtrogenhet med kristendomens förnämsta urkunder, bibeln och
psalmboken, så att hon, om lifvet leder henne till att känna
behofvet, hittar fram till detta ord,
som af ålder på vår jord
mänskors frid och tröst beredde
och till himmelen dem ledde —
eller skall den saken öfverlämnas åt privat företagsamhet och
enskildt godtycke? Hur göra nu vissa kristna? De befara, att
deras sätt att se kristendomen ej skall fullkomligt behärska
undervisningen i statens skolor. Det är ju oundvikligt — och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
