Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Nathan Söderblom
oss sämre än af trosförvanter bevarade minnena af Sveriges
värn om evangelisk tro och trosfrihet.
Det andra, som skulle sägas, är att intet folk kan fullgöra
sin gärning i någon tid, utan att veta sig vara af Gud utvaldt
till en syssla i världen — eller uttryck det så: utan den
öfvertygelsen att det har sin särskilda uppgift att fylla i
mänskligheten, och att inget annat folk kan gifva den egendomliga
insatsen i det stora hela. Det räcker icke till med blotta
själf-bevarelsedriften för att gifva nödig helgd åt ett folks tro på sig
själft. Hvart folk har sin kallelse. Ingen räddhåga eller
bekvämlighet får skrämma oss in i skymundan. Vi behöfva än
i dag känna Guds hand öfver oss som tvingar oss framåt, och
ger dristighet, uthållighet och tro.L
Detta om reformationskyrkans betydelse för vår historia.
Den hade en innerligare mission. Få af reformationens män
ha så klart fattat och kongenialt utfört det som var Luthers
nya blick på evangeliet. Luther har såsom ingen annan, säger
ingen annan i kristenheten, gjort allvar af det allra svåraste ordet
i evangelium, kanske det svåraste alla ord: friheten. Man skildrar
gärna Luthers verk såsom en förståndig medelväg mellan Rom och
ultraprotestantismen. I den riktningen tyddes och utfördes Luthers
religion redan af Melanchton. Det låg nära till hands i den
situation som uppkom. Men det är ej Luthers grundsats.
Det finns en märkvärdig religiös bok, som heter
»Medelvägen», Via media, men den är icke skrifven af en lutheran.
1 Må man icke anföra det moderna Japan som inlaga mot hvad jag yttrat
om religionens betydelse för ett folks historiska gärning. Japans storverk beror
på den utomordentliga skicklighet och snabbhet, hvarmed detta mer smidiga
och mottagliga än skapande och uppfinningsrika folk tillägnat sig den
västerländska tekniken. Men icke blott därpå. Kraften har kommit inifrån, från
samuraj-moralen och från offervilligheten för Mikadons gudomlighet eller, om man
så vill modernisera den, för den i Mikadon förgudade staten. Båda äro dömda
att upplösas af den högre västerländska odlingens idéer om personlighet och
själfstyrelse. Japan kan ännu hinna göra storverk i samma kraft — i denna
lif gammalt och nytt, inhemskt och importeradt sammansatta kraft, som
forefinnes på en vändpunkt i dess historia. Längre fram är det för sent. Då
hänvisas Japan till att se sig om efter en annan och nödvändigtvis högre
andlig auktoritet för folklifvets samling och fostran. En sådan vinnes icke på
en dag.
Jfr W. Petrie Watson, The future of Japan, 1907. Känsö Utsjimura,
Japa-nische Gharakterköpfe, 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
