Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges k}*rka
41
Den är från det land där öfverhufvud latinska titlar på böcker
ännu förekomma, nämligen England. Författaren var själf en
alltför afgjord natur för att hålla sig kvar på den medellinje,,
han skarpsinnigt drager. Han for sedan in på den katolska
sidan om den och blef kardinal Newman.
Luther håller ingen medelväg, utan drager ut frimodigt utefter
evangeliets frihetsbegrepp. Det betyder ju icke den illusoriska
frihet, som ligger i tomhet och obestämdhet, ej häller den energiska
nirvana-negationen af lifvet. Men det betyder att människan
genom Kristus finner sig själf och genom det eviga stödet i Guds
kärleksvilja får en personlig själfständighet, ur hvilken hennes,
lif skall med inre nödvändighet framväxa till en helgjuten
gestaltning. 1 Men denna hennes egen personlighet och frihet kan
forverkligas endast genom att hon i kärleken ger ut sig själf i
de uppgifter, som för hennes sökande sinne sammanfoga sig
till hennes egendomliga kall. Denna lära är det radikala
upphäfvandet af lagreligionen i alla dess nyanser. Lifvet blir ej
bud och stadgar, utan ett frigjordt och vaket samvete, icke
straffarbete utan förlåtelse. Bibeln blef för Luther ej lagbok,
utan tröstebok. Man frågar ej om Kristus döptes som barn
eller fullvuxen, om han var gift eller ogift, predikant eller snickare,
högerman eller vänsterman, kulturvän eller ej, för att taga efter.
Utan man frågar efter det inre lif han ägde och väcker i själen,
och som uppfinningsrikt tar gestalt efter tidernas olikhet. Man
frågar ej, om den första församlingen hade biskopar, kyrkostraff
eller statskyrka, utan efter hvad som i detta land just nu har
mest hof och gagn, för att Guds herravälde skall främjas.
Det är den lutherska ortodoxiens heder, att den i sina
sko-lastiska system sökt häfda frihetens princip gentemot allt intrång
på evangelii tröstande storhet. I ifvern för den rena läran har
hos den lutherska ortodoxiens bäste alltid legat ifvern för att
hjärtat icke skall få sin trygghet hos Gud i Kristus förstörd af
någon gärningslära och människolifvet ej förslafvas under någon
träldom. Vi måste ge full rätt åt detta uttryck: »ren lära»*
Kristendomen är icke en stämning allenast eller den varma
kärleksifverns hur som hälst. Den är ett bestämdt
lagbundet förlopp i människosjälen, som står i förhållande till
1 En ypperlig tolkning af Luthers evangeliska frihetstanke finns i Sir
Seeley s Ecce homo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
