Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Eli F. Hccksclier
valtningens område framträder t. o. m. då det gäller ekonomiska
förhållanden, där vår utveckling eljest är så sen. Så t. ex. gå
ju bergs- och kommerskollegiernas sammanhängande historia
tillbaka till 1637, resp. 1651, medan t. o. m. i England intet
ämbetsverk för näringarna uppstod förrän femtio år senare, och
äfven då i mycket lösare former.
Sverige äger här en tradition öfver hvilken vi ha all
anledning att vara stolta och tacksamma. Svenskt statslif i dessa
former har, mera än mycket som faller i ögonen, burit upp
svensk verksamhet utåt och inåt, och man kan tryggt
påstå, att den svenska statsförvaltningen ännu i dag just på grund
af sina traditioner har möjligheter, som förvaltningen saknar i
de flesta andra länder. Misstron mot svenska ämbetsmän såsom
sådana förefaller därför till stor del oberättigad.
Misstron finns emellertid, och både i de delar, där den är
oberättigad, och i de delar, där den är berättigad, utgör den en
allvarlig fara.
I den mån misstron är berättigad synes den mig i hög grad
bero på ämbetsverkens rekrytering, nämligen på deras rekrytering
med enbart jurister.
Det är gifvet, att äfven med en sådan kontinuitet i utvecklingen
som de svenska ämbetsverkens måste ofantligt mycket ha
förändrat sig både utom och inom ämbetsverkens väggar under
två och ett halft århundrade. Särskildt ha ju anspråken på
staten ändrat karaktär flera gånger och i motsatta riktningar.
Den sista mansåldern har i detta hänseende fått bevittna den
utvecklingen, att statens uppgift böljat fattas ojämförligt mera
vidsträckt än för femtio år sedan och att vi härigenom —
märkvärdigt nog — synas i mångt och mycket närma oss just det
statsideal, som var 1600-talets, som var Axel Oxenstiernas. Den
moderna staten har nämligen, såsom hvaije stat i längden måste
göra, återupptagit sitt arbete för skydd och uppmuntran åt alla
sidor af samhällslifvet. Staten är icke längre enbart
leverantör af rättsskydd och representant för den formella ordningen af
förhållandet mellan enskilda, utan ingriper själf som en positivt
verksam makt, understödjer tendenser som synas förtjänta af
utveckling och hjälp, motverkar andra, som inom lagens
råmärken förorsaka skada, bedömer de enskilda fallen ej endast efter
deras laglighet eller olaglighet, utan äfven efter deras lämplighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
