Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra ämbetsmäns statsvetenskapliga utbildning 81
eller olämplighet. Att skildra denna utveckling i detalj vore
att skrifva en stor del af Sveriges inre historia under den sista
mansåldern. Först det stora arbetet på folkundervisningen, som
dragit efter sig hela folkbildningen i vidsträcktare mening,
därpå den nya näringspolitiken och till sist stora delar af
socialpolitiken beteckna hufvudetapperna i utvecklingen.
Yrkesinspektion, sjöfartspremier, handelsstipendier, emigrationens
motarbetande, egnahemslån, åtgärder för jordbrukets understödjande —
detta är endast en ringa del af de otaliga saker, som staten har
att ordna med hänsyn till de individuella fallen och utan att
kunna låta leda sig enbart af kännedom om lagens föreskrifter.
Redan detta visar tillräckligt huru litet den moderna
statsförvaltningen kan nöja sig enbart med en aldrig så djupgående
juridisk bildning eller en aldrig så fenomenal
författningskännedom.
Men det är ej nog härmed. Den del af statens
verksamhet, som försiggår i lagstiftningens former, har, som vi alla
veta, undergått en ännu större utvidgning under de sista
årtiondena; här torde ej någon ytterligare antydan vara behöflig.
Och äfven då det gäller ny lagstiftning har statsförvaltningen
hos oss en synnerligen stor uppgift, först beträffande konungens
ekonomiska lagstiftning, som, alla kringskärningar till trots,
fortfarande är af den största betydelse. Äfven lagstiftningens öfriga
områden, i den mån lagarnas verkställighet ligger i
ämbetsverkens händer, bero i högsta grad på statsförvaltningens känsla
för sin uppgift de lege ferenda, d. v. s. för sin skyldighet att
vid tillämpning af gällande lag taga initiativ till förändringar och
nya insatser. Om det sistnämnda mötes med en skeptisk fråga,
huruvida nya uppslag någonsin kunna vara att förvänta från
»byråkrater», må det svaras, att tviflet i många fall kan vara
berättigadt under nuvarande svenska förhållanden, men att just
misströstan om ett sådant initiativ från ämbetsmännens sida
är ett tecken till att det finns något grundfel i systemet.
Det har häller icke alltid varit så. Tvärtom har
uppenbarligen största delen af våra ekonomiska insatser i äldre tider
förvaltningens initiativ att tacka för sin tillvaro; och, för att taga
exempel från nyare tid, är det väl allom veterligt i hvilken
utsträckning Tysklands oerhörda ekonomiska expansion beror på
direkt ingripande från statsförvaltningens sida. Det förefaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
