Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra ämbetsmäns statsvetenskapliga utbildning
83
togo filosofisk grad, var nämligen utbildningen äfven i juridiska
fakulteten till stor del inriktad på nationalekonomiska eller såsom
det då vanligen kallades kameralistiska studier. Särskildt under
Frihetstiden drefs ju en formlig kult med den direkta praktiska
nyttan, och såsom frukt häraf fingo vi redan år 1741, då det
ännu endast fanns en enda nationalekonomisk lärostol i Europa,
vår professur i »ekonomi och kommerser» vid Upsala
universitet. Detta förhållande framstår i sitt fulla ljus, då man
samtidigt får veta, att universitetet vid denna tid — och ända in
på 1800-talet — hade endast en lärostol i juridik. Nu skall
villigt medges, att i det s. k. kameralistiska studiet ingick en
stor mängd näringsrätt; men trots detta kan man ej förneka,
att våra ämbetsmäns utbildning i äldre tider var ekonomisk i
ojämförligt högre grad än nu.
Under tidernas lopp har nämligen den enda juridiska
lärostolen svällt ut till en fakultet, ur hvilken nationalekonomien
blifvit till hälften utträngd; och, såsom jag längre fram skall
närmare visa, är den nationalekonomiska utbildningen en
»quan-tité négligeable» eller alldeles obefintlig hos den öfverväldigande
mängden af dem, som numera — och än mer hos dem, som
i framtiden — aflägga juridisk examen. Det är alltså rena
jurister ämbetsverken erhålla från universiteten. Frågan är då:
hvilka fördelar har den rent juridiska utbildningen, då det gäller
behandling af icke-juridiska ärenden?
Många framstående ämbetsmän skola sannolikt besvara denna
fråga med ett enda ord: tingstjänstgöringen, ty det anses
otvifvelaktigt i vida kretsar, att tingsittningen är en skola som mer
än allt annat ökar omdömesförmågan, rådigheten och
själfför-troendet. Tingstjänstgöringen betraktas därför som en merit i
de aldra flesta ämbetsverk och torde i många verk nästan vara
inträdesvillkor, med den påföljd att våra häradsrätter ha blifvit
läroanstalter ej blott för blifvande domare, utan äfven för
blifvande ämbetsmän, hvilkas arbete har mindre sammanhang med
rättskipningen än med försvaret, undervisningsväsendet eller
teknologien. En häradshöfding nekar också endast undantagsvis
att begära förordnande för hvilken oförvitlig 25-åring som hälst,
om han blott aflagt juridisk examen och skött kanslitjänstgöring
i domsagan i l1/* år, äfven om hans allmänna eller speciellt
juridiska kompetens är aldrig så slätstruken; och exemplen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
