Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Eli F. Heckscher
svåra mål — icke minst brottmål — ledda af mycket litet
framstående unga jurister ha ej varit få under de sista åren. Mer
än hälften af våra häradsting lära också numera hållas af
tillförordnade domhafvande, med en medelålder af 28 år, personer utan
den ordinarie häradshöfdingens auktoritet och utan hans
kännedom om ortens förhållanden.
Det tillkommer icke mig att uttala en mening om
betydelsen för rättskipningen af detta tillstånd. Det synes dock vara
ganska allmänt erkändt bland yngre jurister, att systemet
medför högst betänkliga missförhållanden, nämligen särskildt dels
långsamhet i rättskipningen, emedan hvaije ung notarie söker
skjuta ifrån sig på efterträdaren att slutdöma svårare mål, dels
en farlig undfallenhet från domstolens sida mot den part, som
har en juridiskt bildad advokat och som därför i verkligheten
ofta är domaren öfverlägsen. Så t. ex. meddelade nyligen en
skånsk advokat offentligen, att t. f. domhafvande under
fortgången af mål frågat honom, ena partens advokat, hvad de
skulle göra i målet! Allt detta kan ej annat än verka
betänkligt nedsättande på den svenska rättskipningens eljest höga
anseende; och i den mån de juridiskt bildade advokaterna bli
regel äfven på landsbygden, skall väl systemet visa sig alltmera
omöjligt att upprätthålla.
Härmed må emellertid vara hur som hälst, så snart det gäller
tingsittning för blifvande domare. Men att den svenska
rättskipningen ej mycket längre kan få användas som försöksobjekt för
blifvande civila ämbetsmän, förefaller uppenbart. Och då komma
de civila ämbetsverkens jurister ej att få annan förskola för sin
verksamhet än den som kan förvärfvas på vanlig teoretisk väg.
Krafvet på annan än juridisk utbildning tränger sig då ånyo
fram.
En ämbetsexamen vid sidan af den juridiska är alltså ett
önskemål af allra största vikt. Det är gifvet, att den nuvarande
juridiska utbildningen förefaller som en fördel för studenten därför
att den så att säga öppnar svenska staten för honom och befriar
honom från att vid unga år afgöra om han.vill bli exempelvis
diplomat, kansliämbetsman, domare eller advokat. Men denna fördel
vinnes ju på det sättet, att någon utbildning för de icke-juridiska
funktionerna alls icke förekommer, och en sådan anordning är ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
