Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Eli F. Heckscher
aflagda tentamina endast var en formalitet; och så är det ännu
mera den dag i dag.
Samma förhållande om än ej i lika hög grad rådde
beträffande andra statsvetenskapliga ämnen. Jag tror icke att någon
med förhållandena förtrogen person skulle vilja gifva flertalet af
våra jurister ett högt vitsord beträffande insikter i exempelvis
statskunskap.
Allt detta är endast naturligt, man skulle nästan kunna säga
riktigt. Äfven en icke jurist inser hvilka stora fordringar på
rent juridisk bildning, som måste ställas på en domare; och man
måste vara verkligt tacksam för att homogeniteten i det juridiska
studiet i främsta rummet blifvit tillvaratagen. Utvecklingen i
Sverige har ett särskildt intresse därför att den visar, att de
statsvetenskapliga studierna icke kunnat tillgodoses inom en juridisk
examen. Det är någon gräns för hvad en ung hjärna kan proppa
i sig af osammanhängande kunskaper; och om utvecklingen
såsom hos oss leder till att det lösa påhänget mönstras ut, så är
detta det bästa som kan ske.
Detta synas lyckligtvis också våra universitetsreformatorer
ha insett. Den formella slutstenen på utvecklingen sattes genom
förändringen i de juridiska examina år 1904, då nationalekonomi
blef valfritt i juris kandidatexamen (såsom alternativ till romersk
rätt). Helt naturligt inse nu nio tiondelar af de juris studerande,
att de kunna ha större nytta för sin utbildning af romersk rätt
än af nationalekonomi, och afstå därför från det senare ämnet
— att studera båda är nämligen förenadt med mycket stora
svårigheter. Denna förändring alltså har medfört, att man numera
med tämligen stor visshet kan säga, att juristerna för framtiden
komma att sakna all icke juridisk utbildning. Förändringen
har sålunda haft den goda indirekta verkan, att behofvet af
en särskild statsvetenskaplig examen härefter gör sig ännu
tydligare gällande.
Möjligen skall någon här vilja lägga in ett ord till förmån
för den s. k. kansliexamen, där nationalekonomi är ett af de
viktigaste ämnena. Men denna examen är för de
statsvetenskapliga studierna kanske den betänkligaste af alla. Ty med
helt få framstående undantag voro de studenter som aflade
denna examen under årtiondena fore 1904 sådana som misslyckats
i att aflägga högre juridisk examen och som fingo examen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
