Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Nathan Söderblom
ligare arbetsfördelning behöfver och bör ingalunda betyda ett
afsked mellan kyrkan och skolan. —
Det finns kyrkliga former, som försvåra för mången
inträdet i kyrkans tjänst och som äro onödiga stötestenar på vägen.
Kvarlefvor från en oevangelisk uppfattning i ritualen.
Vördnadsvärda och dyrbara formler, som dock icke längre hålla måttet
inför det kristna medvetandet, alldenstund de ej tillräckligt
genomträngts af Kristi ande eller röra sig med uttryckssätt, som
numera äro oss alltför främmande. Från den högtidliga akt,
då församlingen mottager sin tjänare, kommer ett skärpt kristet
omdöme hos henne att aflägsna hvaije affordrad förbindelse.
Förutsättes det att någon ej är samvetsgrann, har han också
lätt för att lofva. Den samvetsgranne anmäler sig ej, om han
icke känner sig ett med församlingen i dess väsentliga
lifsinne-håll. Men själfva formen af förbindelse eller löfte kanske
fjärmar eller plågar honom. En hel, omfattande folkkyrka med
stolt historisk tradition rör sig icke så lätt, som ifriga sinnen
önska. Men jag hyser i alla sådana stycken de bästa
förhoppningar. Ty intet jämförligt kyrkosamfund har i anpassning af
sina former efter nya tiders kraf visat så stor liberalitet, som
Sveriges kyrka. — Mer än alla former afskräcker själfva den
uniform, som prästen i del allmänna medvetandet har, och,
hvad värre är, i verkligheten kan få. Betyder den icke att
komma in i ett system, där man sedan sitter fast? År det inte
rådligare att hålla sig utanför? Hvaije lefnadsyrke — än mer
hvarje parti — präglar gärna sin man på ett sätt som inkräktar
på personligheten. Med afseende på prästen är faran större än
i många andra lifsslällningar, och isynnerhet äro uniformering och
rutin i stället för en lefvande mänsklighet där vådligare för
verksamheten än på de flesta andra banor. Den
misstänksamhet, som hos många människor väckes af prästens yttre
uniform, är mindre farlig än denna inre uniformering. Det hör till
andens arbete att förhindra den. Det är nog icke lätt. Men
skolstyrelser för länen till stånd, måste prästen befrias från tvånget att vara
ordförande och såtillvida ansvarig för kommunens skolväsen. f
Man kan väl förstå, att en präst, som har sinne för det prästerliga, för
det som är församlingstjänarens egentliga kall, blir led på allt detta extra ocli
därför längtar efter frikyrka.
Men denna längtan är kortsynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
