Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikespolitik
123
Poliser vandra kring på våra gator, och åsynen af deras
uniform, medvetandet att i någon mån ha bekostat den,
bristande känsla för de djupaste och väsentligaste betingelserna för
ett samhälleligt lif och därtill den naturliga trögheten — alla
dessa faktorer verka därhän, att genomsnittsmedborgaren alldeles
glömmer, att en hundradubblad polisstyrka ej skulle mäkta
uppehålla ordningen en timme, om ej hos alla samhällets
medborgare omedvetet verkade de nedärfda instinkter till ordnadt
samlif, som mödosamt utbildats under otalda släktled och som
äfven fått sin skarpa formulering under de tider, då kampen
för laga frid stått särskildt hård och kännbar.–
Denna utpräglade, ganska naturliga men också mycket
skadliga benägenhet att glömma det gemensamma ansvaret
återfinna vi på alla det samhälleliga lifvets områden. Det kan
ju vara nog att påminna om ett, där denna utvecklingens gång
jämsides med den allt större fulländningen af den speciella
detaljen i samhällsmaskineriet framstår allt tydligare — nämligen
det snabba sjunkande af hemmens ansvarskänsla för
ungdomens bildningsgång och karaktärsdaning, som ett högt
utveckladt, obligatoriskt statsundervisningssystem visat sig medföra.
Det torde med visshet kunna påstås, att det finnes många hem
i vårt land, där man med stor förskräckelse och motvilja
föreställer sig de verkningar, »socialiststatens» förtryckande af
individen och hans själfbestämningsrätt skulle medföra, men där
man med stort lugn och — stor likgiltighet öfverlämnar åt
skolan all omsorg om barnens intellektuella utveckling, glad
att detta ansvarsfulla bestyr öfvertagits af »staten», och utan att
ägna synnerlig eftertanke åt, i huru stor utsträckning »staten»
är i stånd att fullgöra detta värf, eller snarare, huru långt detta
åtagande egentligen sträcker sig och hvilka stora områden, som
ej kunna nås ?f statsfunktionen i fråga.
På ett område torde glömskan härvidlag vara mycket djup.
Att fadernestatens sanna intressen, i allt hvad som rör dess
samlif som stat med andra stater, ej kunna tillfredsställande
bevakas af statsfunktionärer allenast — det är en sanning, som
kanske ingen vill bestrida, men som få tillräckligt besinna.
Här afses med »intressen» ingalunda något vidt begrepp.
Att t. ex. det ekonomiska samlifvet med andra stater ingalunda
kan omh|nderhafvas af konsulatkåren ensam, är ju allom upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
