Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Gustaf Stridsberg
enbart. Den inhemska industriens egna representanter måste
ju, konsulskåren och handelsattachéerna må utveckla hur
lysande förtjänster som hälst, åstadkomma det allra mesta i fråga
om det ekonomiska samlifvet.
Med fadernestatens intressen afses här de i trängre mening
politiska, om det nu är tillåtet att i närvarande upplysta tid
tala om sådana i fråga om Sverige. Vi skulle ju numera ej
längre ha sådana, förkunnades det allmänt efter
unionsupplösningen, hvilken förmenades innebära någon afslutning på
svensk politik. Denna åsikt fann t. ex. uttryck i en hel del af
de tal för den svenska flaggan, som höllos vid dess hissande
den 1 november 1905, då åtskilliga talare hufvudsakligen
uppehöllo sig vid synpunkten att det numera blott skulle vara på
internationella kongresser och utställningar och på de fredliga
näringars vädjobana, som Sverige skulle hafva intressen att
bevaka. Och denna åsikt, uttalad af delvis mycket
representativa personer, har fått ett högofficiellt uttryck i de åsikter, hvilka
en fore detta svensk envoyé och utrikesminister framlade i fråga
om den svenska utrikesrepresentationens omorganisering, åsikter,
hvilka redan tillhöra en förgången tids historia och hvilka
förtjäna att ej minst i dessa dagar framdragas som förunderliga
bevis på, i hvilken anda våra här afhandlade intressen vårdats
under nyligen gången tid.
Här afses alltså hvad som i allmänt språkbruk kallas
politiska intressen till skillnad från kommersiella eller andra,
d. v. s. de intressen, hvilka äro förknippade med statens bestånd
och förmåga att i lika mån skydda sitt territoriums integritet
som sin handlingsfrihet och själfbestämmanderätt gent emot
andra makters eventuella fordringar eller önskningar — med
andra ord, allt hvad Gustaf Adolf inbegrep i uttrycket
»fäderneslandets majestät» och hvad därutinnan hvilar.
Men sedan denna begreppsinskränkning gjorts, kan det ej
nog betonas, att till detta enhetliga och helgjutna syfte måste
samverka en mängd af intressen och krafter, ja, att intet af
sam-hällslifvets väsentliga områden får undandragas den
kraftansamling, som tarfvas för skyddandet och upprätthållandet af
»fäder-nerlandets majestät». Att t. ex. tillståndet af landets
försvars-krafter härvidlag är af högsta vikt, behöfver ej utsägas,
och att dessa åter ingalunda bestå hlott i militär beredskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
