Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östersjöväldet
.159
ges resurser äro icke sädana, att de böra uppmuntra oss att
ensamma bestrida Ryssland att befästa Åland, hvilket vi ju
endast kunna göra med vapen i hand i ett ultimatums form.
Vi få således betrakta en befästad rysk marinbas på Åland såsom
en möjlighet, hvilken kan inträda praktiskt taget när som hälst.
Men detta är ingalunda detsamma som Sveriges undergång.
Det är endast ett nytt problemläge, som för oss ställer nya
uppgifter, i själfva verket samma problemläge med i stort sedt
samma uppgifter som efter freden i Fredrikshamn. Att dessa
uppgifter måste falla tämligen tungt på vår generation är en sak,
som denna icke har att förvåna och än mindre att beklaga sig
öfver, sedan den handlöst släppte ifrån sig det medel till deras
lösning — unionen — som i en brydsam tid och visserligen
ofullkomligt efter fattig råd och lägenhet skänktes Sverige af
den generation, som byggde Göta kanal och stiftade 1809 års
regeringsform.
Hvilka åtgärder kräfver då situationen af oss?
I dessa dagar, då våra tekniker på allvar diskutera den
svindlande idé, som liksom vore den en realiserad verklighet döpts
till Svea kanal, vore det ytterst lockande att undersöka dennas
samband med östersjöväldet, och särskildt med Ålandsfrågan, den
oss närmast liggande fasen af östersjöväldets problem.
Man skulle vilja fråga sig, om icke Sveakanaltankens
realiserande skulle kunna, på samma gång den skapar åt vår flotta
en tryggad förbindelse, som sätter den i stånd att lösa uppgifter
med samlad kraft både i Östersjön och i Kattegatt och Skagerack,
också skapa en ny förbindelseled mellan Bottniska viken och
Västerhafvet i stället för den genom Ålands eventuella befastande
tillkorkade. Den nordligare arm af Svea kanal, utmynnande i
Bottenhafvet norr om Åland, som skulle fylla denna uppgift,
skulle på samma gång ge vår flotta den tryggade väg för
operationer norr om Åland, som man tänkt sig vunnen genom
Väddö-kanalens utvidgande.
Detta är en fråga, som politiken måste ställa till tekniken,
emedan den icke själf kan lösa den, men som å andra sidan
tekniken icke kan utan vidare visa ifrån sig. Man torde kunna
taga för gifvet, att alla dylika möjligheter måste blifva
undersökta och vägda, när den generalrevision af vårt kanalsystem
kommer, som väl numera är oemotståndligt en marche.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
