Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA REFORMER
NÅGRA SYNPUNKTER
af konsistorienotarien Albert Carlgren.
Det lider intet tvifvel, att det i mångt och mycket randas en
reformernas tid för vår gamla statskyrka.
Ännu torde måhända »reformationen» komma att
hufvudsakligen inskränka sig till förändringar i hennes yttre gestaltning,
i hvad denna afser stiftsstyrelserna, församlingsindelningen och
prästerskapets befordran och aflönande.
Men de i dessa hänseenden ifrågasatta reformerna äro, äfven
om de i åtskilligt komma att stanna på halfva vägen, likvisst
viktiga nog och ägnade att öfva stort inflytande jämväl på
kyrkans inre lif.
Förslag till omorganisation af stiftsstyrelserna kommer troligen
icke att föreläggas riksdagen och antagligen ej häller kyrkomötet
detta år, ehuru vederbörande myndigheter redan för rätt länge
sedan hunnit yttra sig om den kungl, kommitténs betänkande
rörande en sådan omorganisation. Ärendet hvilar nu hos
Kungl. Maj:t för utarbetande af det slutliga förslaget. Detta
förslag och dess öde torde få sin kanske största betydelse
därutinnan, att den allt mera framskjutna frågan om folkskolans
sekularisering sannolikt redan därigenom får sitt måhända för
en ganska lång framtid slutgiltiga afgörande. Därest
nämligen folkskolans intressen bli i de nya stiftsstyrelserna på ett
mera betryggande sätt representerade, lära anspråken på dess
frigörande från kyrkligt inflytande icke på länge kunna vinna
önskadt gehör. Meningarna om det lyckliga eller mindre
lyckliga i en sådan eventualitet kunna ju på goda skäl vara
delade. Folkets religionsundervisning, sålunda också barnens,
är ju alltid en kyrkans uppgift. Men nog lär man tycka, att
kyrkan och dess målsmän böra ha mer att vinna än förlora
på befrielsen från det tidskräfvande arbetet med folkskoleväsen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
