Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkliga reformer
199
det i öfrigt, en befrielse som skulle innebära en så väsentlig
frigörelse af förut bundna krafter till förmån för den egentliga
församlingsvården.
En genom omläggning af prästens ämbetsverksamhet
förbättrad församlingsvård, inriktad uteslutande på prästens
ursprungliga, egentliga uppgift, själavården, torde också vara det kraf,
som nu så småningom kristalliseras fram ur allt klander, all
kritik och särskildt ur alla af uppriktig nitälskan för kyrkans
väl betingade reformsträfvanden, hvarför i våra dagar den
svenska statskyrkan göres till föremål.
Det förefaller då, i förbigående sagdt, skäligen egendomligt,
att denna kritik och dessa sträfvanden icke allaredan och i första
hand inriktats på en lättnad i de helt civila skrifvaresysslor,
som staten pålagt prästerskapet med den s. k. kyrkobokföringen,
sysslor som i själfva verket hafva litet eller intet med den rent
prästerliga gärningen att skaffa. Icke häller formellt sedt kan
prästerskapets betungande med folkregistreringén och därmed
följande mångahanda bestyr rätt förklaras eller försvaras, då
det hithörande arbetet är en ren statsfunktion och prästerna
vida mer äro att anse såsom församlingarnas tjänare än
såsom statens. Det egentliga raison d’étre för prästernas
sysslande med detta arbete är deras vanligen omfattande
personkännedom inom respektive församlingar och deras befattning
med en del förrättningar, som kräfva anteckningar i
folkregistret, t. ex. vigslar, barndop, konfirmation. Eljest torde något
samband mellan prästämbetet och den s. k. kyrkobokföringen vara
svårt att uppleta. Detta oaktadt och ehuru olägenheterna äro
stora särskildt i församlingar med rörlig befolkning, hvarest
prästens tid till oproportionerlig del upptages af skrifgöromål,
lär det emellertid dröja rätt långe innan förhållandena mogna
till reformer i nu berörda hänseende. Och äfven från prästerligt
håll torde, för de små församlingarnas vidkommande, där
kyrko-skrifningen är ett föga betungande sätt att förmedla ett samband
mellan prästen och församlingsborna, motstånd mot sådana
reformer vara att förvänta. Men prästerskapet i de större
församlingarna komme helt visst att betrakta sin frigörelse från
kyrkobokföringen eller hufvudsakliga delar däraf såsom en
befrielse. Ett frigörande af prästerlig arbetskraft borde alltid ske
i de senare genom anställande af nödigt skrifbiträde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
