- Project Runeberg -  Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Andra årgången. 1908 /
231

(1907-1910) With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V Ära närmaste politiska utsigter

213

När har någonsin Sveriges folk, för att ej tala om andra, stått
fullt enigt ens i landets svåraste kriser eller mest lysande
hjälte-åldrar? Ej var det så på Gustaf Vasas tid, ej häller i Gustaf
Adolfs eller Karl XII:s dagar.

Den sannfärdiga, granskande historien lär oss på hvarje blad,
alt vi äfven i bästa och lyckligaste fall få nöja oss med
någonting mindre, någonting vida mindre än en dylik öfverspändt
helgjuten folkvilja. Skola vi bygga våra politiska
framtidsutsikter på den samstämmiga brödrakärleken inom våra gränser,
då få vi vänta lika länge som på den eviga freden folken
emellan. Samhällslifvet är och har alltid varit, på grund af sin
natur, på grund af människornas syndfulla natur, fullt af
motsatser och strider. Den som ej räknar med dessa smärtsamma
folkvanor, han får ett ännu bedröfligare facit: de optimistiska
inbillningarnas upplösning i hjälplös och modlös förvirring.

Men visserligen innebär denna sanning också elt
uppmuntrande moment, för så vidt som det alltid är godt att ej behöfva
rätta sig efter alltför högt uppdrifna anspråk. Det kommer i
hvarje särskildt fall an på ett mer eller mindre af stridiga
motsatser. De kämpande intressena, vare sig klassintressen eller
andra, kunna nog emellanåt växa samhället öfver hufvudet,
kunna kväfva dess själfständiga lif i sina inbördes brottningar
och sålunda till sist utrota äfven sig själfva och hvarandra
inbördes. Men det är ej sant, såsom det stundom förkunnas
från både höger och vänster, att samhällsutvecklingen består
uteslutande eller ens företrädesvis i klassintressenas vilda och
lössläppta kamp. Dessa krafter kunna äfven till en viss grad
tämjas, och det är just detta uppfoslringsarbete, som är det
politiska lifvets egentliga kärna, just själfva hufvudsaken, — det
enda, som verkligen förmår samla ett folk till ett lefvande och
lifskraftigt hell. Det är en oändlig uppgift, som i hvarje tid
måste tagas upp på nytt. Det gäller för oss nu att föra saken
åtminstone så långt fram, som tidens kraf oundgängligen anvisa.

Trots alla söndrande intressen, finns inom hvarje samhälle,
för så vidt som det förtjänar sitt namn, åtminstone fröet till en
sådan samlande och uppfostrande kraft. Det är statsmakten
och ingenting annat. Statsmakten står och skall stå öfver
klasserna, likaväl som öfver de enskilda undersåtarna, öfver deras
intressen och deras lif. Allt dylikt är från politisk synpunkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dns/1908/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free