Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Fredrik Böök
skänkt oss en modern svensk diktning, ett starkt och fulltonigt
uttryck för vårt lynne och vårt folkliga medvetande, så bör
tidpunkten följaktligen vara mogen för en opartisk och kritisk
framställning af denna litteraturs utveckling. Det bör vara möjligt
att ånge den väg som tillryggalagts och att bestämma den punkt
där vi befinna oss. Och uppvisandet af grundlinjerna, de för
utvecklingen afgörande knutpunkterna, bör kunna bli af betydelse
för uppskattningen och bedömandet af den litterära nutid, som
omger oss, på samma sätt som uppfattningen af dagens
händelser hvilar på den historiska åskådningen. En dylik
undersökning skall här företagas, ehuru framställningen naturligtvis
måste afstå från en vetenskaplig apparat af detaljbestämningar
och dokumenterande belägg och i viss mån förutsätta
bekantskapen med det historiskt gifna stoffet — den svenska
litteraturen mellan 1879 och den dag som i dag är.
1879, »Röda rummets» år, är märkesåret, ty med denna
roman bryter naturalismen in i den svenska diktningen, och
»Röda rummets» författare är den hufvudfigur, kring hvilken
1880-talets diktargeneration grupperar sig, äfven om hans starka
subjektivism gör alt lian knappast kan betraktas som ledare.
Vill man nu göra sig reda för livad begreppet realism eller
naturalism betecknade i litteraturen, så upptäcker man snart,
att en enhetlig och uttömmande definition icke kan gifvas, men
att ordet motsvarar en historisk strömning, som i sig
sammanfattar en mängd tendenser af delvis motsatt art. Fattar man
sålunda naturalismen som ett historiskt gifvet faktum, en litterär
rörelse, som med utgångspunkt från Frankrike når fram till
Sverige under 1880-talet efter att förut ha färgats på olika sätt
särskildt i Ryssland, Danmark och Norge, så skulle man kunna
karaktärisera den på ungefär följande vis.
Den franska naturalismens ursprungliga teoretiska grundval
var idén att tillämpa den naturvetenskapliga arbetsmetoden på
diktningen. Litteraturen skulle öfvervinna den planlöshet och
den subjektivitet, som vidlådde den, och vinnlägga sig om alt
uppnå den absoluta objektivitet och den stränga metodiskhet,
som gaf vetenskapen dess styrka. Lifsföreleelscrna — naturen
lika väl som mänskorna — skulle icke längre återges i det
nyckfulla och planlösa urval, som varit traditionellt, utan de skulle
göras till föremål för ett ingående och noggrant detaljstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
