Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges moderna litteratur
261
och i litteraturen framställas med systematisk exakthet. Likaväl
som för vetenskapsmannen fick det för författaren icke finnas
stort eller smått, viktigt eller oviktigt, skönt eller fult, godt eller
ondt; det enda afgörande var iakttagelsens riktighet och
åter-gifvandets sanning. För Zola hägrade ett ögonblick litteraturens
upphöjande till rang af experimentell vetenskap: liksom
kemisten i sitt laboratorium studerar ämnenas sammansättning och
egenskaper genom att framkalla de kemiska processer som han
önskar, på samma sätt skulle författaren, en psykologisk
laborant, studera själarnas egenskaper genom att i konstverkets
smältdegel framställa de förbindelser och framkalla de
reaktioner, som han ansåg upplysande.
Ohållbarheten i denna teori för den experimentella romanen,
som alldeles förbiser bristen på ett objektivt sanningskriterium
för diktade psykologiska processer, var ju alldeles för
öppen-daglig för att teorien’ skulle kunna få större betydelse. Men
icke nog härmed, äfven krafvet på att litteraturen skulle vara
en strängt opartisk spegel, med naturvetenskapernas sakliga och
affektfria objektivitet gentemot stoffet, blef rätt snart trängdt i
skymundan. Icke ens Zola själf blef denna grundsats trogen,
och det var blolt hans talanglösaste lärjungar i Frankrike och
enstaka experimentatorer i Tyskland — såsom Holz och Schlaf
— hvilka försökte genomföra denna konsekvens. För de öfriga
koin naturalismen på denna punkt faktiskt endast att betyda:
ett oräddare och hänsynslösare sysslande med lifsområden, som
förut ansetts olämpliga för dikterisk behandling, samt ett
noggrannare, detaljrikare, på omsorgsfulla studier hvilande
återgifvande af verkligheten.
Men i själfva] verket öfvertog naturalismen långt mera än
tekniken från naturforskningen och de empiriska vetenskaperna,
den öfvertog i stor utsträckning^den åskådning, som behärskade
dessa vetenskaper. I anslutning till det sträfvande, som på det
vetenskapliga området ledt till så glänsande resultat, sökte äfven
litteraturen ? att framställa mänskan som underkastad
naturlagarna. Det mänskliga själslifvet var icke längre en afskild värld
för sig, ett fritt och oafhängigt rike, utan det behärskades af
samma oföränderliga kausallagar, enligt hvilka den stora
världsutvecklingen äger rum. All framställa mänskan som en produkt
af de omgifvande förhållandena i öfverensstämmelse med Taines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
