Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISKA UPPGIFTER
af professor C. A. Reuterskiöld.
I.
Märkligt i mer än ett afseende var det bekanta intermezzo,
som i anledning af den kungliga propositionen till årets
riksdag om lönereglering för prästerskapet afspelades i Första
kammaren mellan chefen för ecklesiastikdepartementet och biskopen
i Lund — den svenska kyrkans enda inflytelserika politiska
personlighet bland biskoparna. Det var märkligt både därför,
att de två, som drabbade samman, eljes plägat anses stå
hvarandra tämligen nära åtminstone i sin syn på de kyrkopolitiska
frågorna; och det var märkligt kanske framför allt därför, att
det i blixtbelysning ställde ej blott ett stort kyrkopolitiskt, utan
ock ett allmänt politiskt principspörsmål, nämligen frågan om
rätta förhållandet mellan statens allmaktskraf och de
korpora-tiva samhällenas frihet.
I en tid sådan som vår, då det för staten giller att åter
samla sig och att återtaga hvad den i makt och förmåga
förlorat under det 19:de århundradets segerrikt framträngande
individualism, är det af största vikt, att denna reaktion icke i sin
tur blir sådan, att däraf uppstå nya faror, ej blott för
individerna, utan fastmera för de mångfaldiga samhällsbildningar,
som inom staten äro verksamma. Väl får ingen makt tålas
inom en stat, som är statsmakten själf öfverlägsen eller ens
med densamma jämbördig; men därifrån och till
undertryckandet af hvarje annat samhälles själfständighet är dock ett stort
steg. Återvändandet från individualismens utsväfningar har
just förmedlats genom de nya korporativa bildningar, dem det
19:de århundradets industrialism och arbetarrörelse skapat. Och
i våra dagar har mer och mer den öfvertygelsen trängt igenom,
att staten alls icke är en summa af individer, utan snarare en
Det nya Sverige II. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
