Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
C. A. Reuterskiöld
porativa samhället dess. rättsliga skydd, eller om man hällre så
vill, det rättsliga skydd och erkännande, som ett korporativt
samhälle från staten får, blir för detsamma oundvikligen ett
privilegium! Och för den skull är det, hvad särskildt angår
den svenska kyrkan, alldeles otvifvelaktigt, att dess satnhälleliga
karaktär och rättsställning väsentligen afhänger af de s. k.
prästerliga privilegierna. Uttrycket prästerliga privilegier kan
visserligen vara vilseledande, eftersom den svenska kyrkan icke
är en prästkyrka, utan en lekmannakyrka, men såväl paragraferna
1 och 23 i privilegierna som dessas innehåll i öfrigt visar klart,
att det är den svenska kyrkan och dess organ — biskopar,
präster, lärare och församlingar — hvilkas intressen afsetts och
reglerats, icke prästernas såsom individer eller såsom klass.
Ändras nu med samtycke af det organ, som långt efter
privilegiernas tillkomst skapats för denna svenska kyrka, nämligen
kyrkomötet, privilegiernas ekonomiska bestämmelser, så är det
icke mer än billigt och riktigt, att de nya bestämmelserna också
erhålla privilegiinatur, eller i allt fall, om en annan form finnes
lämpligare, komma att bero äfven i fråga om ändring eller
upphäfvande af kyrkomötets samtycke. Att förklara detta stridande
mot grundlagen vittnar endast, lindrigast sagdt, om bristande
eftertanke, eftersom ingenstädes i grundlagen finnes bestämdt,
hvad kyrkolag skall innehålla, utan detta helt och hållet beror af de
vid kyrkolags stiftande verksamma faktorerna själfva. Blott så
mycket är klart, att intet, som redan är kyrkolag, kan genom några
som hälst tolkningar rätteligen upphöra att vara detta, utan att
beslut härom fattats i den ordning, som gäller för
kyrkolagstiftningen1, och att å andra sidan allt, som icke är kyrkolag, dock
kan i samma ordning därtill förvandlas, med undantag allenast
af sådant, som direkt reglerats genom grundlag.
Huruvida en dylik möjlig förvandling också är i ett gifvet
1 I detta sammanhang kan jag ej underlåta ett påpekande däraf, att
exempelvis fakultativt, resp. obligatoriskt civiläktenskap lagligen icke kan införas
utan föregående ändring af kyrkolagens 15 kap. Kyrkolagen är en lag för
hela det svenska folket i dess kyrkliga organisation, med allenast de
inskränkningar, som följa af privilegierna för de s. k. frikyrkliga samfunden.
Kyrkolagen gäller visserligen blott dem som tillhöra svenska kyrkan men till denna
hör, jämlikt samma kyrkolag, hela det svenska folket, och någon annan
ordning för vigsel än kyrkolagen stadgar kan ej utan kyrkolagsändring skapas,
eftersom kyrkolagen tillika är en statens egen lag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
