Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
C. A. Reuterskiöld
öfvervägande formella synpunkter från liberalismens
klang-och jubeldagar.
Det verkar på den objektive åskådaren rent förbluffande
och löjeväckande, när riksdagsmän söka påtagligt demonstrera
sitt rätta frisinne genom riksviktiga motioner om — ordnar,
uniformer och adelskap! Sådana saker äro ju visserligen icke utan
aktualitet, och icke häller alldeles utan betydelse i det politiska
lifvet, men vare sig man betraktar dem såsom farliga medel
till vinnande af inflytande för konungen eller möjligen
regeringen, eller man anser dem såsom ledsamma i det sociala lifvet,
så öfverskattar man deras betydelse. Och redan denna
öfver-skattning vittnar om ett hufvudsakligen på det formella inriktadt
sinne, om en oförmåga att skilja mellan väsentligt och oväsentligt.
Motioner i dylika riksviktiga ting borde därför principiellt alltid
afslås utan debatt — enär debatt och bifall skulle betyda erkännande,
att de förtjänat uppmärksamhet, och dessutom uppmuntra till
nya okynnes ströftåg och ny kraftförbrukning på riksens
småsaker. Öfver hufvud lägges, måhända omedvetet, men icke desto
mindre intensivt, allt för mycken vikt vid det yttre, vid skenet,
vid det, som kan anses såsom tidsenligt. Och resultatet blir
ohjälpligen, att småsakerna komma i första rummet, realia i
det andra. Att förenkla eller afskaffa offentliga ceremonier
och bannlysa gammaldags ståt eller annat dylikt kan ju väl
ske, men att däri se betydelsefulla framsteg i politiskt, socialt
eller kulturellt afseende är att gifva sig själf vittnesbördet om
ett af det yttre starkt upptaget sinne: just den vikt, som lägges
vid dessa saker, visar att de trots allt icke fattas såsom
bagateller eller rättare likgiltiga ting — i motsatt fall kunde de ej
blott saklöst, utan med fördel bevaras såsom yttre medel till
höjande af den offentliga festglädjen och till frigörelse från den
alltför grå hvardagligheten, på samma gång de osökt och bättre
än talade ord minde om statens och folkets historia. Men
småsinnet behöfver för sin rätta trefnad hvardagsrocken och
hvar-dagsmaten — lika för alla.
En politisk uppgift är det för den skull att så långt ske
kan låta de formella författningsfrågorna hvila. Ett sundt och
lifskraftigt folk mår hvarken illa eller tager någon som hälst
skada däraf, att lagen icke innehåller allenast lefvande bud och
stadganden utan ock »döda bokstäfver». Tvärtom vinner lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
