Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
281
i helgd och kraft, ju mindre dess texter rubbas och ju mera
dessa visa sig mäktiga att utan ändring till bokstafven
upptaga och gifva rum åt hvarje ny tids egen anda. Skall
särskildt författningen år efter år öfverses och förbättras, är det
fara värdt, att förbättringarna i längden blifva försämringar,
ity att de icke gifva tillfälle till en af bokstafven oberoende
utveckling och därigenom starkare än någonsin binder denna
i ordens tvångströja. Ett ganska belysande exempel på
fördelarna af bevarad möjlighet till fri utveckling ge
statsminister-och statsrådsberedningsinstitutionerna. Den förra har
grundlagen visserligen erkänt, men utan angifvande af dess sakliga
uppgifter, den senare är för grundlagen okänd — men båda
äro i vårt politiska lif faktorer af afgörande, ehuru ytterst
växlande betydelse. Den frihet, hvarmed dessa institutioner fått
verka, har medfört, att därinom den personliga kraften fått
större spelrum än eljes, och kunnat på helt annat sätt göra
sig gällande än eljes sannolikt skulle ha skett.
Till de formella författningsfrågorna i egentlig mening
kunna väl icke räknas frågorna om allmän politisk rösträtt för
män och om rösträtt för kvinnor. Men icke desto mindre
hafva äfven här formella synpunkter både framställts och gjort
sig gällande. I den förra frågan har det gällt att så vidt
möjligt föreskrifva de nya väljaremassorna vissa
verksamhetsformer — àf fruktan att de eljes skulle från de nu styrande
klassernas synpunkt missbruka sin nya makt: kan man icke
hindra maktförvärfvet, emedan man icke vill eller vågar
bestrida förvärfsgrundens riktighet — allas formellt lika rätt —
så vill man dock söka paralysera maktutöfningen genom
konstlade formbestämmelser. Och i den andra frågan är det först
och sist icke det kända behofvet af del i makten, utan det
formella likställighetskrafvet, som blifvit betonadt; det är detta,
som är utgångspunkten, fastän det sedermera förskönats med
vissa saksynpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
