Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 C. A. Reuterskiöld
samt medel än talrätten — eller att kvinnor, som gjort sig till
män, d. v. s. slutit sig till en viss intressegrupp, hvilken genom
sina män blifvit en makt, också kunde erhålla egen politisk
rösträtt. Lika litet som kvinnan bör tilläggas rösträtt därför
att hon är kvinna, lika litet bör hon förvägras sådan af denna
grund: förutsättningen är allenast, att hon ställt sig och förblir
stående såsom själfförsöijande man, hon må vara gift eller
ogift.
• En annan fråga blir, huruvida det kan anses såsom en
politisk uppgift att framkalla eller gynna en sådan utveckling.
Och i detta stycke torde ej behöfva sägas annat, än att lika
önskvärdt och lyckosamt som det vore, om kvinnorna ägde
vaken blick för de reala maktförhållandena i lifvet och för
dessas reglering genom lifvet, lika litet önskvärdt och
lyckosamt vore det, om de mera allmänt begynte öfvergifva sitt
gamla aktiva verksamhetsfält inom de privata samhällena för
att i stället uppträda såsom lagstiftare och politici. Det kan
näppeligen rådas bot på det i sig lyckliga, men för kvinnans
utveckling till aktivt statsorgan — äfven väljarne äro statsorgan —
föga förmånliga förhållandet, att hon äger hvad mannen mestadels
saknar, sinnet för konkretion, men saknar, hvad mannen har
och statslifvet behöfver, förmågan af abstraktion.
Abstraktionen betyder här icke ett bortseende från egna
intressen: i så fall skulle säkerligen kvinnorna bättre än männen
behärska abstraktionens konst; men det är ej häller en sådan
abstraktion, som för statslifvet erfordras, utan den betyder ett
bortseende från det oväsentliga eller tillfälliga och i afseende
på statslifvet från det, som kan verka störande eller hindrande
för en maktreglering, hvarigenom en hvar maktfaktor vinner
skydd för det väsentliga i sitt behof af makt med uppoffrande
af annat mindre väsentligt. Häraf förklaras ock i sin mån,
hvarför de enfaldigaste och krassaste män kunna tillerkännas
rösträtt framför de ädlaste och mest kunniga kvinnor; det
kominer icke an på kunskaper och själsadel, utan på förmågan att
bedöma ett föreliggande maktförhållande ur synpunkten af eget,
d. v. s. eget och öfriga likställdas gemensamma eller
gruppintresse.
Och i detta stycke hafva åtminstone
arbetareorganisationerna hunnit vida längre än kvinnoorganisationerna, liksom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
