Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
283
kvinnorna såsom sådana en särskild klass i samhället, och hade
denna klass såsom sådan utvecklat en faktisk makt gent emot
andra klasser, då först funnes en verklig grund för krafvet på
erkännande af denna politiska maktställning. Nu åter är detta
så långt ifrån händelsen, att kvinnorörelsens förkämpar
tvärtom i erhållandet af politisk rösträtt se ett medel för skapandet
af en dylik klass, hvilken ännu icke existerar och hvilken
skulle taga hand om kvinnoindividernas frigörelse och höjande.
Kvinnorna äro gemensamt med männen fördelade i skilda
klasser, men bilda icke någon klass vid sidan af männens, i
trots af de kvinnoklubbar och kvinnoföreningar, som bildats
och kunna bildas: dessa senare utgöra visserligen
sammanslutningar af kvinnor, men icke af kvinnorna, och representera
icke ens dessa, huru gärna de än själfva vilja anse sig såsom
sådana representanter. Först när det står egen fysisk makt bakom
anspråket, får detta ett socialt berättigande; öfver denna
samhälleliga, fast oskrifna lag kan ingen sätta sig, ej ens de
kvinnor, som vilja utrota makten såsom den statslifvet
behärskande faktorn.
För dem, som i staten blott eller förnämligast se en
syskonkrets af individer, har statsidén alldeles visst förblifvit oförstådd.
Detsamma gäller om dem, som betrakta staten såsom något slags
filantropiskt företag eller såsom ett ömsesidighetsbolag till
inbördes försäkring mot vissa risker i detta lifvet. Staten är
maktsamhället öfver alla andra och icke identisk vare sig med
samhället in abstracto eller med något särskildt annat samhälle.
De yttre maktfrågorna lösas i allt fall bäst af dem, som själfva
förfoga öfver yttre makt, något som efter den fysiska naturens
ordning och all hittillsvarande erfarenhet ytterst blir liktydigt
därmed, att statsorganen i regel måste vara män. Naturligtvis
skall ingalunda förnekas, att kvinnor funnits och finnas, som
bättre än många män besitta förmågan af statlig maktutöfning,
men just möjligheten att här tämligen uttömmande uppräkna
en rad af sådana kvinnor visar, att dessa varit och
fortfarande äro undantag. Delaktighet i den politiska makten
tillkommer nödvändigtvis allenast dem, hvilkas maktintressen
sammanstöta och måste utjämnas, men detta utesluter hvarken att
kvinnorna kunna äga politiska intressen och påverka den
politiska utvecklingen — rösträtten är härför ett vida mindre verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
