Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
J. A. Eklund
bästa. Därför finnes ej bland landsmännen i Norge den känsla
af främlingsskap, som annorstädes så mycket bidrager till att
väcka och underhålla en sann fosterlandskärlek och verka
samling och förening äfven i det yttre. Gränstrakternas till Norge
utflyttade män och kvinnor komme att anse svensk kyrkligs
verksamhet för deras skull såsom på det hela taget öfverflödig,
och deras anslutning därtill blefve både ringa och lam.»
Uttalandet är af intresse. Det baserar sig tydligen på en
jämförelse med Amerika. Och det ligger personlig erfarenhet
bakom. Törhända torde det också hafva giltighet beträffande
många, som bo närmare gränsen. Men i stort sedt är det
troligen missvisande. Dels torde vi af den rådande tystnaden lått
drifvas att underskatta våra landsmäns kärlek till Sverige och
öfverskatta deras hemkänsla i Norge. Olikheten i både ett och
annat afseende är säkerligen djup nog för att hos många väcka
främlingskänslan. Och det kanske ej minst på det religiösa
området. Jag hörde vid ett tillfälle en svenskfödd kvinna, som
varit i Norge i 17 år, säga, att hon aldrig kunnat riktigt vänja
sig vid Tader vår* på norska. Just i det mera personligt
intima, i lifvets centrala förhållanden, är man känslig nog. Om
också Sverige, som så länge beträdt vägar, hvilka leda bort
från allt eget djupare inre lif, lyckats fostra sina barn till stor
omdömeslöshet och likgiltighet i dylika ting — det sofvande
vaknar lätt, lättare kanske än vi tro. Det sofvande kan vakna
och väckas.
Det uttalande, som senast anförts, slutar med att anbefalla
en undersökning af förhållandena bland Norges svenskar i syfte
att vinna klarhet angående behofvet i fråga. Liknande förslag
framställas från flere håll. Man rekommenderar, att en svensk
präst skulle få i uppdrag »att resa till de trakter af Norge, där
landsmän finnas, och taga kännedom om deras behof, då hans
berättelse sedan kunde utgöra en grund för vidare
öfverläggningar och beslut». — Tanken på en dylik undersökning är
tydligen befogad. Det synes eget, att det aldrig fallit våra
präster, som söka resestipendier, i sinnet att, i samband med studiet
af norska eller andra länders kyrkliga förhållanden, taga
kännedom om våra landsmäns religiösa ställning i Norge eller
annorstädes.
Andra förslag gå ut på, att man borde hos norska kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
