Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
J. A. Eklund
Viktigare än allt hvad vi kunna göra utåt — viktigare än
alla direkta åtgärder utanför Sveriges gränser är emellertid hvad
vi göra eller rättare hvad vi blifva här hemma. Saken beror
ytterst på vår egen, pä Sveriges egen nationella, sedliga och
religiösa kraft.
Att vi för vår del ständigt betona den religiösa synpunkten
beror på, att den för oss är det innerst afgörande, då det är
fråga om vårt folks moraliska och nationella lifskraft.
Med rätta har det, särskildt i denna tidskrift, framhållits,
att emigrationsproblemet icke är en specialitet, utan står i
samband med frågan om hela vårt folklifs samlade kraft Det är
ingalunda ett blott ekonomiskt problem. Man kunde formulera det
så: det gäller för Sverige att lefva ett sundt och rikt och starkt
lif, ty det sunda, rika, starka lifvet drar till sig lifvets materiel i
växande grad — framför allt dess lefvande materiel: människorna.
Det som håller oss, hos hvilka tilläfventyrs aldrig den
minsta tanke på en emigration kunnat uppkomma, det som
håller oss fast vid Sverige är för visso icke »äta och dricka
och kläda sig». Det är, att vårt lifs rötter gå djupt ned i
Sveriges andliga lif — det må nu begripas eller ej af trångsynt
landtmannatanke, liberal intelligens eller socialistisk materietro.
Det resonneras ofta nog, som vore ändå, när det riktigt gäller,
just ingenting annat att räkna med såsom en verklighet än de
ekonomiska faktorerna. Äfven om man icke affärdar allt annat
såsom fras, så är det dock med en viss ringaktning man talar
därom — »det moraliska», ja, det är ändå en bisak. Och
naturligtvis än mer det religiösa, det kyrkliga o. d. Ja, det
föreligger, eget nog, just för närvarande, äfven å s. k.
högerhåll, ett hälft kokett sträfvande att värja sig för misstanken
att tro på något annat ån ekonomi och ekonomisk politik. Och
detta på en tid, då just det ekonomiska lifvet starkt på nytt
förkunnar sin periodiskt återkommande bankruttmässighet. Man
är så rädd för att få skenet af opraktisk idealism. Det är med
både ekonomi och politik i Mammons tecken, som blefve tron
därpå starkare eller åtminstone mer ortodoxt nödvändig att
bekänna, i samma mån denna tro i verkligheten har allt mindre
grund att stödja sig på. Nu skall man riktigt tro på vår kloka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
