Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
325
dessa kvardröjande idéer från tider af helt olika skaplynne
bevekas att återgå till ett tillstånd, som ej längre motsvarar
utvecklingens behof och som är dömdt att allt mera försvinna.
Hvarken genom jordens socialisering eller genom dess fördelning
oberoende af privat äganderätt å brukande åbor kan jordfrågan
tillfredsställande lösas eller ens tillnärmelsevis lösas. Ej häller
duger det i ett stort land med gles befolkning att, såsom ske
kan och ofta ske måste i ett litet land med tät befolkning,
ersätta alla de större jordkomplexen med småbruk, utan båda
behöfvas vid hvarandras sida, så framt öfver hufvud
jordbruksnäringen skall förblifva jordbrak och icke trädgårdsbruk.
Hufvudsaken är för den skull icke jordfrågan i sin helhet, utan
snarare bostadsfrågan.
Alldeles klart lärer vara, att det vore en gifven fördel, ju
flere själfägande besuttna landthem som kunde uppstå med jord
till eget trädgårdsbruk, men det hvarken kan eller bör blifva
statens uppgift att för vinnande af detta mål söka befordra och
än mindre framtvinga ett nedläggande af de större jordbruken.
Viktigare är, att städernas och industribefolkningens
bostadsfråga kommer till en snar lösning; och här gäller det vida
mindre att skapa »egna hem på landet» än billiga och goda
lägenheter, må vara i större hus. Otvifvelaktigt finnes det här
för kommunalpolitiken, hvilken själf ej är annat än en lokal
form af statspolitiken,1 en maktpåliggande uppgift, just emedan
det ytterst gäller en reglering af den maktstrid, som uppstått
mellan tomt- och husägarne å ena sidan, hyresgästerna på den
andra i följd af en efter band inträdd maktförskjutning till de
förras förmån, må vara att denna förmån icke kan af dem
fullt utnyttjas, enär de å sin sida råkat i beroende af andra.
Ifrågasättas kan därför, om icke sakens kärnpunkt i själfva
verket blir den, huru möjligheten af fastigheternas begagnande
såsom pantförskrifningsobjekt må begränsas och deras
belastning med inteckningar för skuld successivt förminskas och
lättas, utan att därför kapitalanskaffning för
byggnadsverksamhet omöjliggöres. Däremot lärer indragning af s. k. oförtjänta
värdestegringar med mera dylikt näppeligen kunna betecknas
1 Själfstyrelse betyder ej att styra sig själf och sina privata angelägenheter,
utan tvärtom att själf styra vissa statliga angelägenheter, som i följd af sin
lokalisering äfven blifva egna, men dock förblifva offentliga angelägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
