Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
329
juridisk innebörd på diplomatiens område. Det är en särskild
historia, att vår svenska diplomati under senare tid, man kan
säga från böljan af 1870-talet, allt mera försämrats i
kvalitativt afseende och vid de mest afgörande tillfallen visat sig
alldeles icke vara vuxen sitt viktiga, värf och sin uppgift att gifva
rätta besked och besked i råttan tid om de utländska
mellan-folkliga förhållandenas förändring, låge och växlingar och om
sådana tilldragelser i det tysta, hvilka direkt eller indirekt haft
betydelse för Sveriges intressen. Väsentligen sammanhänger
detta därmed, att under sagda period den svenska diplomatien
ansett sig hafva eller möjligen ålagts en rent expeditionell
karaktär, och att för den skull rutinen varit hufvudsak. Men
följden häraf har blifvit ett farligt underskattande af just den
juridiska utbildningens betydelse och ett lika farligt försök att
komplettera rutinen med blott någon sorts till synes »praktisk
utbildning». Faran visade sig aktuell och påtaglig 1905, men
den har varit det ej mindre hela tiden, ehuru detta icke lika
tydligt framträdt för allmänheten.
I regel hafva sålunda våra diplomater icke varit i stånd att
vare sig värna Sveriges säregna intressen eller att, hvad de för
riksens anseendes skull bort kunna, göra själfständiga insatser
å Sveriges vägnar i det betydelsefulla och omfattande
internationella rättsbildningsarbete, som utmärkt hela det 19:de
århundradets senare del. Ej nog, att den svenska diplomatien
beträffande flertalet allmänt internationella konventioner liksom
å konferenser och kongresser för deras beredande mestadels
hållit sig passiv — ett och annat lysande undantag, t. ex. vid
de senare s. k. Haagkonferenserna för internationell rätt af alla
slag, bekräftar allenast regeln — utan den har till synes nästan
ständigt äfven vid partikulära traktater, där det alldeles
särskildt gällt Sveriges säregna intressen, låtit den främmande stat,
som varit medkontrahent, diktera och formulera både
innehåll och text i aftalen med en eller annan formell
modifikation. Orsaken har tydligen varit bristande kännedom om
de svenska rättsreglerna beträffande de afhandlade
förhållandena, och följden har blifvit, att den svenska traktatsrätten ofta
står i oförenlig motsats till den svenska lagrätten, merendels
affattats med fäst afseende blott å den främmande rättens
tekniska uttryck, begrepp och regler, samt ej sällan icke ens er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
