Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkskolan och emigrationen
359
för vetandets egen skull, hvarje undervisning, som kopplar af
kontakterna med folkets praktiska arbete och dess sedliga,
religiösa och nationella lif, den kommer att likna ett träd, som
med sina rötter förgäfves trefvar efter källsprånget och hvars
krona förtorkar.
Mig synes det emellertid ofrånkomligt, att det svenska
skolväsendet i allt för hög grad är behärskadt af formella
synpunkter, att det öfverskattar den formella bildningens betydelse, lär
för skolan, icke för lifvet. Men jag är lika öfvertygad att
utvecklingen går i motsatt riktning, att vår skola mer och mer
utvecklas till hvad den borde vara: lifvets tjänare. Alla tecken
tyda på, att vår moderna intellektualism, som hållit oss så hårdt
i sitt famntag, att vårt hjärta flämtat och lifvets friska, röda
färg flyktat under greppet, nu är på retur. Och därmed följer
också den intellektualism och formalism, som behärskat vår
skola, och som endast är ett utslag af den allmänna
kulturriktningen.
Lika öfvertygad som jag är, att skolan kan göra en stor
insats i arbetet mot utvandringen, lika viss är jag därför också,
att den vill och kommer att göra den — om också inte
uppgiften i all dess vidd kan gripas i ett slag. Uppgiften att
förebygga emigrationen är ju, jag upprepar det, i grunden densamma
som att främja hela vår svenska kulturutveckling. Skolans
insats måste alltså äfven den röra frågor af fundamental
betydelse. Det följer för öfrigt naturligt redan af skolans centrala
ställning i folkets kulturlif.
På hvad sätt kan då folkskolan medverka i arbetet på
emigrationens förebyggande?
Jag har tidigare talat om okunnigheten om Sverige och
sven-sska förhållanden, den bristande samhörigheten mellan
ungdomen och Sverige, som en starkt bidragande orsak till
utvandringen. Det är en ofrånkomlig sanning, att en yngling, som
genomgått våra dagars folkskola, vet bedröfligt litet om Sverige.
Tar man först hänsyn till den rent geografiska kunskapen, så
vet han ungefar lika mycket eller lika litet om Sverige som om
Australien — han har luktat på hela jordklotet, men han har
lärt ytterst obetydligt. Utan tvifvel kan han eller har han en
gång kunnat ett vida större antal namn på floder och städer
och berg och sjöar i Sverige än i Venezuela, men det är inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
