Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höstens riksdagsmannaval ocli våra politiska partier 381
för sig kräfva. Det förefaller också något tidigt att omstöpa första
kammarens grundlagsbefogenheter, innan man fått se, huru den
nya första kammaren kommer att taga sig ut. Vid årets
riksdagsmannaval har första kammaren väsentligen fått tjäna till
»refuge> för förolyckade medlemmar af den andra, och med
den oberäknelighet och de dekapiteringsmöjligheter det
proportionella valsättet medför, lära väl partierna äfven framgent
nödgas anlita den ntvägen att bevara sina favoriter åt
riksdagslif-vet. Ett lossande på bostadsbandet, t. ex. för f. d.
riksdagsmän, vore kanske att tillråda för att motverka de menliga
verkningarna af ett nödfallsförfarande, som förrycker lagstiftarnes
mening med första kammaren och bereder det partipolitiska
lifvet onödiga olägenheter, från hvilka man i de flesta andra länder
frigjort sig.
Frågan om första kammarens ställning, hvilken
vänstersegern vid höstens riksdagsmannaval bragt i förgrunden, beror
emellertid icke enbart på grundlagsparagrafernas betydelse och
de olika partiförslagen till ändring i dessa. Ej så litet betyder
härvidlag första kammaren själf och dess känsla för
begränsningen i dess politiska makt, hvilken — det kan nu ej hjälpas
— ej är uttryckt med grundlagsparagrafen om båda kamrarnes
»lika behörighet och myndighet», som är en helt annan sak.
På graden af första kammarens politiska takt och
verklighetssinne beror måhända om höstens riksdagsmannaval skola bilda
inledningen till en ny kraftförödande författningsstrid, innan
ännu det nya riksdagsskicket fått visa hvad det går för och
den stora allmänheten fått sitt politiska intresse vidgadt till att
ej så uteslutande, som de senaste åren varit fallet, sysselsätta
sig med grundlagsreformer. Samma verklighetssinne skulle
kanske också säga de liberala ifrarne för det politiska lifvets
uppgående i permanent författningsreparation, att det maskerade
enkammarsystemet, sådana våra svenska partiförhållanden nu
äro och tendera att ytterligare utveckla sig, minst af allt skulle
gagna liberalismen, utan snarare det parti, som redan nu åt
den liberala demokratien endast vill tillmäta en tills vidare
tolererad och t. o. m. gynnad »förgårdsställning» strax
utanför det rätta templets, socialdemokratiens, heliga och
allraheligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
