Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Verrier Söderberg
tämligen enhälligt kräfva, och mellan riksdagens båda kamrar
har motsatsen skärpts och möjligheten till en skarp
konstitutionell konflikt ryckt närmare. Däremot lära väl utsikterna ha
ljusnat för ganska många sociala reformer, för hvilka den
nuvarande första kammaren, enligt hvad erfarenheten visat, endast
står att intressera genom en stark andra-kammarmening och
trycket ifrån en utaf denna påverkad regering. Till lösning af
frågan om den s. k. parlamentarismens ytterligare utveckling
inom svenskt statslif lära dock de förrättade valen föga ha
bidragit. Diskussionen om regeringens afgång eller kvarstannande
visade tvärtom, att inom alla partier brytningen mellan den
teoretiska åskådningen och de omedelbara praktiska
partiintressena grumlat till denna fråga på det mest öfverraskande sätt.
Den sammanhänger ju på det allra närmaste med första
kammarens ställning inom statslifvet, och häri har det hvilande
rösträttsförslaget infört en än så länge svårberäknelig faktor
genom sin starka demokratisering af första kammaren och sitt
förstärkande af dess grundvalar i valmanskåren.
Socialdemokratien vill tydligen — som många yttranden af
dess ledande män till fyllest visat — drifva fram en
författningskamp mot första kammaren, medan ännu motviljan mot
denna riksdagshalfva i dess oreformerade skick sitter fast i
folkmedvetandet. Den som opposition något så när eniga
vänstern skulle enligt detta recept försätta högerregeringen i den
otrefliga belägenhet herr Branting antydt med sina ord om »en
orm i en myrstack», och mot första kammaren skulle drifvas
den från de engelska liberalernas strider mot öfverhuset kända
taktik, som där kallas »f/ie policy of filling the cup». Vid
första lämpliga tillfälle skulle sedan bägaren förklaras ha flödat öfver
och »herremakten» tvingas att vika för den i andra kammarens
sal koncentrerade »folkmakten». Den för liberaler i många
länder karakteristiska förkärleken för författningsreformer i det
oändliga borde naturligtvis underhjälpa en dylik taktik, hvilken
ock måste verka som ett sammanhållande kitt mellan de på
många andra områden disparata vänsterflyglarna. Utsikterna
till en dylik utveckling af vårt riksdagslif under de närmaste
åren äro knappast lockande, ty de konstitutionella tvistefrågorna
ha redan upptagit allt för mycket af den tid och det intresse
våra stora ekonomiska och sociala problem ha rätt att i första hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
